Galaxen vi bor i, Vintergatan, kan vi se en molnfri natt ute på landet, långt från konstgjord belysning, som ett suddigt, ojämnt stråk snett över himlen.
Sonden Gaia har sedan 2014 funnits 1,5 miljoner kilometer ut i rymden, i jordskugga så att solljuset blockerats. För att hinna skanna av över en miljard stjärnor ungefär 70 gånger vardera har den gjort miljontals noteringar varje dygn.
Sonden har bland annat registrerat läge och avstånd för stjärnor som lyser en miljondel av vad ett mänskligt öga kan uppfatta. Det motsvarar ungefär att se ett euro-mynt som ligger på månens yta från jorden.
”En bit på väg”
Det gamla rekordet i stjärnmätning var avstånd och positioner hos 100 000 stjärnor. Mer än en miljard är alltså en väldigt stor ökning, men är trots allt bara ungefär en procent av alla stjärnor som finns i Vintergatan.
– Det är lite som om du försöker ta reda på hur jorden ser ut utifrån en karta över Uppland. Det går ju inte. Men nu har vi kommit en bit på väg, med drygt 1,3 miljarder stjärnor, säger Andreas Korn, astrofysiker vid Uppsala universitet.
Mätresultaten kommer att analyseras i åratal framöver och skapa grund för kunskap om hur Vintergatan uppstod. Den vanligaste teorin är att centrum av galaxen bildades genom att stoft drogs samman av tyngdkraften och skapade stjärnor medan de yttre delarna kom utifrån och har ”fångats in” av Vintergatan.
Asteroider är hoten från rymden
Hoten från rymden är asteroider och Gaia registrerar även sådana. Om en stor asteroid krockar med jorden kan följderna bli katastrofala. Asteroiden som för 66 miljoner år sedan slog ned vid det som idag är Yucatán-halvön i Mexiko och tros ha gjort slut på dinosauriernas långa epok är bara ett exempel. Den asteroiden var någon mil i genomskärning – rymdstenen som exploderade över ryska Tjeljabinsk för några år sedan var mindre än 20 meter, men explosionen slog sönder tusentals fönster och många människor skadades. Vi känner till över 700 000 asteroider i solsystemet men det verkliga antalet är förmodligen långt större.
– När vi mäter hur stjärnor rör sig kommer vi också att kunna veta bättre hur vanligt det är att en stjärna passerar ganska nära vårt solsystem. Den kan påverka kometerna, som finns i ett gigantiskt moln långt ut i solsystemet, och vissa kometer kan störas i sina banor och skickas in mot inre solsystemet, mot jorden. De kan också utgöra ett hot, säger Andreas Korn.
Tillgängligt för allmänheten
Stjärnor passerar någorlunda nära vårt solsystem statistiskt sett ungefär tre gånger på en miljon år, enligt Andreas Korn.
ESA finansieras av EU:s skattebetalare, och ESA låter även allmänheten se Gaias data. Man kan till exempel ladda ner en mjukvara till sin dator, Gaia Sky, som låter en flyga genom Vintergatan.
– Alla kan leka visuellt med Gaias data! säger Andreas Korn.