Det var sommaren 2006 som den Internationella astronomiska unionen (IAU), vars uppgift det är att bland annat namnge himlakroppar, beslutade att Pluto inte längre ska få klassas som en planet.

De hävdade att Pluto hade mer gemensamt med de nyligen upptäckta dvärgplaneterna Ceres och Eris än vad den hade med resten av planeterna i vårt solsystem, och att Pluto därför också borde kallas för dvärgplanet.

Och så blev det. Pluto gick från planet till dvärgplanet och ett helt nytt sätt att klassa planeter introducerades men inte alla var nöjda. Flera planetintresserade astronomer har sedan dess kritiserat IAU:s beslut, och nu har debatten blommat upp igen.

Pluto = planet

I en krönika publicerad i Washington Post skriver astronomerna David Grinspoon och Alan Stern att Pluto bör klassas som en planet. De hävdar att den rådande definitionen av vad som är en planet är bristfällig eftersom den utesluter himlakroppar som är väldigt lika vad vi idag kallar för planeter.

Ett av deras exempel är att vissa av vårt solsystems månar är större än vissa planeter, som Saturnus måne Titan som är större än Merkurius. De hävdar alltså att Titan liksom Merkurius bör ses som planeter eftersom de har flera likande egenskaper.

Vidare hävdar de att en ny definition bör användas – en definition som skulle göra Pluto till en planet igen.

Behöver uppfylla tre kriterier

Men vad är då den rådande definitionen av en planet? Enligt IAU:s regler ska en planet uppfylla tre kriterier. Den ska kretsa kring solen, vara stor nog för att dess gravitation ska göra den rund, och den ska ha rensat ut andra objekt i sin omloppsbana.

Pluto uppfyller de två första kriterierna, men inte det tredje. Eftersom Pluto går i en omloppsbana som ibland skär in i Neptunus bana har den inte rensat ut andra objekt, och kan därför inte klassas som en planet.

Att förstå vårt solsystem

Karl Wahlberg Jansson är astronom vid Lunds universitet och enligt honom är den här definitionen lite godtycklig, men han säger också att den är viktigare för allmänhetens förståelse av vårt solsystem än för forskarna själva.

– För forskningen spelar det här ingen större roll. Man pratar ändå alltid mer specifikt om vad man forskar om. Är man intresserad av planeter som Jupiter så säger man att man forskar på gasjättar, säger han.

Från åtta planeter till 110

Men David Grinspoon och Alan Stern tycker annorlunda. I sin krönika skriver de att definitionen av vad som är en planet borde vara mycket enklare. Deras förslag är att en planet är ett runt föremål i rymden som är mindre än stjärnor.

Men detta skulle inte bara betyda att Pluto återigen blir den nionde planeten i vårt solsystem. Andra himlakroppar skulle också få nyvunnen planetstatus, som dvärgplaneterna Ceres och Eris.

Men också månen och alla andra runda månar – såsom Europa som kretsar kring Jupiter och Titan som hör till Saturnus. I slutändan skulle vi få 110 planeter i vårt solsystem att hålla koll på.

Vill förnya begreppet planet

Grinspoon och Stern vill med sin krönika trycka på en förändring av den nuvarande definitionen av planeter och enligt de två astronomerna är det väldigt troligt att IAU kommer att ge med sig. Mycket på grund av deras definition är enklare att förstå och därför mer tillgänglig för allmänheten.

Men Karl Wahlberg Jansson tycker att definitionen som föreslås av Grinspoon och Stern är problematiskt just för att den inkluderar för många himlakroppar.

– Jag tror att det hade blivit jobbigt. Vill man att allmänheten ska blir mer intresserade av planeter bör man nog inte ha fler än tio stycken, säger han.