Fenomenet kognitiv dissonans anses också vara förklaringen till att presidentkandidaten Donald Trump under lång tid har fortsatt att ha ett kraftigt stöd, trots händelser och uttalanden som många förväntade sig skulle skrämma bort väljare.

Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet säger till Vetenskapsstudion att en förklaring till det kan vara kognitiv dissonans. Ett psykologiskt fenomen som gör att även om man hör saker som de flesta skulle tycka är negativt, så lyckas man sortera bort dem ur medvetandet därför att de inte stämmer med den förhandsbild som man har.

”Latmaskar”

– Vi människor tycker inte om att ändra oss, vi är latmaskar som hela tiden söker sätt att sortera bort information och det jobbiga som att tänka om innebär, säger Peter Esaiasson när han förklarar hur vi ofta hanterar den ”kognitiva dissonansen” som uppstår när politiker som vi stödjer gör eller säger något som går emot det vi gillar.

Ett vardagsexempel på kognitiv dissonans är obehagskänslan när man upptäcker att man gjort något som strider mot ens värderingar. Det kan till exempel vara att man struntar i att källsortera, säger Sebastian Cancino, doktorand i psykologi vid Stockholms universitet.

– När man blivit uppmärksam på sitt handlande försöker människan att hitta alla möjliga bortförklaringar, eftersom det är viktigt för oss att ha en konsekvent världsbild, säger Sebastian Cancino.

Bläddrar förbi obehaget

Ett annat och mer omedvetet fenomen är hur vi sorterar bort information som inte stämmer in i vår världsbild eller strider mot våra värderingar.

– Det är ett ganska vanligt fenomen som kallas ”selective exposure effect”, som innebär att det kan räcka med att läsa en rubrik som inte stämmer med din uppfattning, för att vi ska bläddra vidare. Man lyssnar hellre på sådant som bekräftar det man tänker och tycker. Allt för att slippa byta åsikt, säger Sebastian Cancino.

Olika personlighetstyper är också, enligt viss forskning, olika mottagliga för fakta som inte passar ihop med deras åsikter. Resultaten av den forskningen är motstridiga men tyder, enligt Sebastian Cancini på att personer med olika stark självkänsla är olika benägna att ta till sig information som går stick i stäv med deras åsikter.

Ämnet kognitiv dissonans diskuteras i veckans Vetenskapsstudion i SVT Play och i Kunskapskanalen.