Arkeologer från Glasgow och York undersökte totalt 75 människor från 28 utgrävningsplatser i Europa – från norra Skottland till södra Spanien. De avslöjade att alger och vattenlevande växter varit en del av kosten från mellanstenåldern och in i tidiga medeltiden.  

– När vi upptäckte att alger i kosten var så pass utbrett så blev vi mycket förvånade och uppspelta. De åt det antagligen för att det var en lokal resurs och för att de förstod att det var en bra råvara, säger Karen Hardy, professor i arkeologi vid universitetet i Glasgow och en av författarna till artikeln i Nature Communications.

Tandsten blottar kostvanor 

Tidigare har man använt sig av isotopanalyser, alltså analyser av kol och kväve i ben, för att få insikt i historiska kostvanor. Men den metoden ger bara en övergripande bild av de största beståndsdelarna i människors kost.

Nu har arkeologerna istället analyserat biomarkörer i tandavlagringar. De fungerar som kemiska fingeravtryck av det människorna ätit. Analysen visade att tänderna innehöll spår av röda, bruna och gröna alger.

– Placket är direkt kopplat till det som varit i munnen och därför är vi helt säkra på vad de ätit, vilket är helt fantastiskt, säger Karen Hardy.

En bortglömd tradition 

Idag kan man hitta 145 olika arter av makroalger på våra tallrikar, främst i Asien. I Europa används de i första hand som exempelvis konsistensgivare i allt från tandkräm till glass.  

Det är ännu inte känt varför man slutade äta alger i Europa. Men historisk dokumentation talar om att det senare under tidiga medeltiden sågs som nödföda och användes som djurfoder. Idag pekas de ut som en råvara för framtiden i och med deras innehåll av proteiner, mineraler och fettsyror.

– Det vi kan lära oss är att det är bra att äta lokala råvaror. Vi har massor av alger i närheten, så varför inte äta dem, säger Karen Hardy.