Enligt Pauline Snoeijs, professor i systemekologi vid Stockholms universitet, pågår det ett systemskifte i Östersjön; varmare klimat, övergödning och hårt fiske har förändrat förutsättningarna för de alger som är basen i ekosystemet.
– Det är algerna som är havets grönsaker. Det är dom som producerar både vanlig näring och de vitaminer och antioxidanter som behövs högre upp i näringskedjan, säger hon.
Hur fort går den här omvandlingen?
– Den går oerhört fort. På femtio år har vi förändrat systemet väldigt mycket.
Forskarna misstänker att ekosystemet i havet nu håller på att utarmas, Algarter som dominerade på femtio- och sextiotalen har ersatts av nya, som inte är lika bra som mat. Följden blir, enligt Pauline Snoeijs, att de som ska leva av havets grönsaker inte längre får i sig all näring de behöver.
– Det vore samma sak som om du bara skulle äta vitt bröd i en månad, då skulle du också få brist på viktiga näringsämnen, säger hon.
Tror du att det här skulle kunna vara en faktor bakom fågeldöden?
– Ja, men det är som en indiciekedja i en rättegång, det är väldigt svårt att bevisa.
Vitaminfabriker
Forskarna vet att några av de mikroalger som lever i Östersjön tillverkar allt tiamin som ska försörja hela Östersjön – men de är inte säkra på vilka arter som gör jobbet. Första steget i det här detektivarbetet var alltså att ta reda på vilka alger som gör vad.
Laboratorieexperiment visade att den del arter – så kallade dinoflagellater – visade sig vara rätt dåliga som B-vitaminfabriker, medan däremot kiselalger var bra på att göra tiamin.
Lever under isen
Samtidigt visade det sig att kisel är beroende av mörker för att kunna växa till på vårarna. Det betyder att de måste ha ett ordentligt istäcke över sig. Efter en isfri vinter blir de utkonkurrerade av, flagellater, det vill säga samma alger som visade sig vara var allra sämst på att tillverka tiamin i laboratoriet.
– Vi har sett är att kiselalger är väldigt bra producenter av tiamin, och om det blir mycket is på Östersjön, då blir det en större vårblomning av dom – som i år när vi har haft en väldigt stor vårblomning av kiselalger nu i april, säger Pauline Snoeijs.
Fler arter drabbade
Men även om den här vintern var bra för B-vitaminproduktionen, så var den ett undantag. Istäcket i Östersjön har krympt stadigt från 60-talet och fram tills i år. Enligt Pauline Snoeijs verkar isläget också påverka utbrotten av laxsjukdomen M 74, som även den orsakas av B-vitaminbrist.
– Mer M74, mindre is på Östersjön, så det finns ett samband och eftersom jag jobbar mest med alger kommer då tanken direkt att det måste bero på kiselalgerna.
Forskarna vet att ett stort antal fågelarter är drabbade av tiaminbrist, och att fortplantningen hos lax och havsöring störs av underskott på vitaminet. Nya, preliminära, forskningsresultat tyder dessutom på att andra fiskarter i Östersjön, som strömming och skarpsill, också lider av B-vitaminbrist.
Inte bevisat
Pauline Soeijs är medveten om att hennes förklaring till vad som orsakar vitaminbristen inte är slutgiltigt bevisad. Teorin förklarar inte heller hur det kan komma sig att man hittar samma sjukdom hos landfåglar – och hos djur i andra delar av världen.
– Jag jobbar då med hypotesen att det uppstår tiaminbrist i näringskedjan på grund av storskaliga förändringar i miljön, som övergödning och klimatförändringar, men man ska som forskare alltid vara öppen för alla möjligheter, säger hon.
Benny Eriksson