Att det är bra för hälsan att röra på sig och minska tiden man sitter stilla är väl känt. Men exakt hur mycket eller lite som behövs för att få hälsofördelar vet vi inte.
Och många av de rekommendationer kring fysisk aktivitet som ges i dag bygger på studier där deltagarna själva har uppskattat hur mycket de rör på sig, något som innebär många problem.
Bland annat är människor notoriskt duktiga på att överskatta hur mycket man faktiskt rör sig.
Det här ville en grupp forskare från bland annat Karolinska Institutet i Stockholm och Norges Idrottshögskola i Oslo ändra på och började gå igenom en rad redan publicerade studier – vilket resulterat i en metaanalys som publicerats i medicintidskriften BMJ.
Bättre data
Man valde ut passande studier där man hade mätt försökspersonernas aktivitet med hjälp av aktivitetsmätare.
– På det sättet kom vi bort från problemet att folk gärna rapporterar en sak men gör en annan, säger Ulf Ekelund, professor vid Norges idrottshögskola i Oslo och en av världens främsta experter på fysisk aktivitet.
Kvar blev totalt åtta studier där forskarna kunde få fram data på inte bara på hur stillasittande eller aktiv en person varit utan även hur intensiv den fysiska aktiviteten varit.
Totalt ingick 36 383 vuxna från 40 år och uppåt i studien, medelåldern var 62 år och deltagarna följdes i snitt i 5,8 år. Och forskarnas budskap utifrån resultatet kan sammanfattas kort och enkelt:
Sitt mindre och rör dig mer och oftare.
– Ja, all aktivitet räknas och är positiv. Ta trapporna istället för hissen eller rulltrappan, cykla eller gå om du kan – allt adderas, säger Ulf Ekelund.
Fem gånger mindre dödlighet
Man menar också att resultaten är viktiga för att kunna ge tydligare och mer evidensbaserade rekommendationer kring fysisk aktivitet och hälsa,inte minst eftersom effekten av den fysiska aktiviteten på dödligheten i metaanalysen var större än i studier där deltagarna själva rapporterat hur mycket de rört sig.
– Vi kan till exempel se att gruppen som var mest aktiv hade en fem gånger mindre dödlighet än gruppen som var minst aktiv. Styrkan i det sambandet är betydligt starkare än vi kan se i tidigare studier som bygger på självrapporterade data, säger Ulf Ekelund.
Störst riskminskning på dödligheten såg man vid 300 minuter lätt fysisk aktivitet, som matlagning och långsamma promenader, om dagen eller 24 minuter av medel till hård fysisk aktivitet om dagen – till exempel raska promenader, löpning eller att lyfta tunga vikter.
Gäller bara dem över 40
Mer än 9,5 timmar stillasittande per dag (sovtid inte inräknad) förknippades å andra sidan med en statistiskt signifikant ökad risk för tidig död.
Resultatet från studien kan inte översättas till en yngre befolkning under 40 år eller andra populationer än de studerade – vilka kom från Västeuropa och USA.
Man bör också komma ihåg att det handlar om observationsstudier, vilket betyder att vi inte kan slå fast att mer fysisk aktivitet definitivt leder till minskad dödlighet.
Det kan till exempel vara så att personer som är mer aktiva har en mer hälsosam livsstil överlag och att människor som rör sig mindre kanske har andra problem som påverkar deras hälsa, till exempel sjukdomar.