I ett åskmoln uppstår elektriska laddningar. De negativa laddningarna samlas i molnets nedre del och de positiva i den övre delen.
Till slut blir spänningen mellan marken och molnet, eller mellan de olika delarna av molnet, så stor att något behöver hända för att jämna ut spänningsskillnaderna. Då bildas en elektrisk urladdning. När urladdningen sker blir luften så kraftigt upphettad att den blir självlysande. Det är det som vi ser som en blixt.
Blixten går genom en så kallad blixtkanal som byggs upp i luften. Den är inte bredare än en penna men kan vara mellan 5 och 10 kilometer lång. Själva urladdningen genom blixtkanalen sker med en hastighet av 30 000 km/s.
En blixt är våldsamt het, under några miljondels sekunder är den faktiskt hetare än solens yta. Det kan förklara varför hus och träd kan börja brinna när blixten slår ner.
Blixten i siffror:
- Strömstyrka: 5000-100 000 Ampere, i snitt 20 000 Ampere
- Tiden för huvudurladdningen: 0.0001 sekund
- Antal urladdningar i samma kanal: 1-10, i snitt 3
- Energi i en typisk blixt med 3 urladdningar: 20 000*30 000 000*0.0001*3=180 000 000 Joule.
- Energin övergår till allra största delen till värme i blixtkanalen samt nära nedslagspunkten.
(Källa: smhi)