Skandinaviens bronsåldersmänniskor lämnade efter sig otaliga hällristningar. Här ett skepp med vargar som stryker omkring på en hällristning i Åby, Bohuslän. Foto: SVT

Bronsåldern slutade med kollaps och massdöd

Publicerad

När människor bytte ut brons mot järn ströps handelsvägarna genom hela Europa. Den styrande krigareliten förlorade sin maktbas och började bekämpa varandra istället.

Ungefär samtidigt som bronsåldern övergick i järnåldern minskades befolkningen drastiskt, speciellt i de nordliga delarna av Europa. Arkeologer har länge försökt förklara vad som egentligen orsakade den kraftiga befolkningsminskningen. En teori har varit att klimatet blev så mycket kallare i början av järnåldern. Men ny forskning kan nu visa att befolkningen på Irland rasade kraftig flera generationer innan det började bli kallare.

Ian Armit är arkeolog vid Bradford University i England och har tillsammans med irländska kollegor tagit fram en modell för att datera exakt när befolkningsantalet sjönk i Irland och när det började bli kallare.

– Vi har kunnat göra kol-14 dateringar på mänskliga lämningar från matlagning, som djurben vid boplatser och rester från grödor, bland annat, på Irland. Det är ett sätt att mäta mänsklig aktivitet, och vi kan se att spåren av mänsklig aktivitet sjönk kraftigt vid 900 fkr, säger Ian Armit till SVT.

Torvmossor berättar

Och genom att undersöka mikrober i torvmossor har de kunnat datera när klimatet slog om och blev kallare och blötare. Med hjälp av statistiska modeller kan de se att en plötslig klimatförändring slog till först vid 750 fkr.

– Vi kan skilja de här två händelserna från varandra. Befolkningsminskningen kan inte ha med klimatförändringarna att göra.

Frågan är då vad som hände bronsåldersmänniskorna. Ian Armit misstänker att det har att göra med att de slutade använda brons för att istället gå över till järn. Och det skapade kaos och kollaps av bronsålderssamhällena.

Brons krävde långväga handel

Det är inte bara det varma klimatet som utmärker bronsåldern i norra Europa. Redskap, smycken och vapen tillverkades framförallt av brons. Och för att gjuta brons behövs både koppar och tenn och de metallerna återfinns på olika geografiska platser. Människor behövde handla med varandra. Handelsvägar gick långt ner i Europa, och när bärnsten byttes mot metaller byttes också idéer och kulturyttringar. Det är något som man särskilt kan se i den svenska naturen där hällristningar avslöjar en idévärld som också återfinns i bronsåldersdekorationer i det då så avlägsna Alperna.

– Samhällena under bronsåldern dominerades av en resursstark elit som kontrollerade handeln.   

Järnet krossade hierarkierna

Människors begär efter gnistrande bronsföremål skapade en komplex social struktur med tydliga hierarkier styrd av en krigarelit. Järnet krossade den strukturen.

– Järn är tillgängligt överallt. Det destabiliserade hela grunden som den beväpnade eliten behövde för att kontrollera samhället.

Dåtidens elit som med vapen i hand kontrollerade handelsvägarna tappade sin makt eftersom järn fanns överallt och inte behövdes fraktas över hela Europa. Arkeologernas teori är att krigareliten försökte få tillbaka makten med svärd i hand och att det ledde till att befolkningen kraftigt minskade. Så kaos och massdöd avslutade bronsåldern. Järnåldern blev också en mycket mer fattig era, och dessutom kall eftersom klimatförändringarna också slog in. Arkeologer har inte hittat närmelsevis lika mycket dyrbara föremål från järnåldern som på bronsåldern, varken i Irland eller Skandinavien.

– Det skulle ta flera hundra år innan Irland återfick ett hierarkiskt samhälle som under bronsåldern, säger Ian Armit.

Bronsåldern

Bronsåldern börjar i Främre Orienten och östra Medelhavsområdet i slutet av 3000-talet f.Kr., i Östeuropa och Sibirien i mitten av 2000-talet f.Kr. och norr om Alperna ca 2300 f.Kr. I östra Medelhavsvärlden anges bronsåldern upphöra ca 1100 f.Kr., norr om Alperna ca 700 f.Kr. och i Östeuropa och Asien ca 800 f.Kr. I Norden, utom Nordskandinavien, råder bronsålder ca 1800–500 f.Kr

Källa: NE

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.