Sedan många år har så kallad stenålderskost varit en populär diet. Den består av mat som människan kunde skaffa när hon levde som jägare och samlare, alltså fisk och kött, samt frukt, grönsaker och nötter. Nu skulle vi kunna lägga till ett livsmedel, nämligen bröd.
Vid en utgrävning i Qa’Shubayqa i Jordanien gjorde arkeologer en oväntad upptäckt. De fann förkolnade frön från sädesslag i 15 000 år gamla matrester. Fröna har använts i matlagning flera tusen år innan jordbruket slog igenom. Amaia Arranz som är arkeobotaniker vid Köpenhamns universitet har analyserat resterna.
Växte vilt
– Man ska komma ihåg att sädesslagen de använde växte vilt, säger hon.
Tobias Richter är arkeolog vid Köpenhamns universitet och han föreslår en ny hypotes om varför människan började att odla.
– Bröd är väldigt näringsrik föda eftersom det är packat med kalorier – och det är lätt att förvara.
Han menar att smaken av det energirika brödet ska ha fått människorna att anstränga sig för att få ännu bättre tillgång till olika typer av sädesslag.
– Förändringar i vad människorna tyckte var gott kan ha varit en av de viktigaste faktorerna i övergången till jordbrukssamhället, säger Tobias Richter.
Se ”Den verkliga stenålderskosten” i Vetenskapens värld på SVT Play eller på SVT2 måndag den 13 februari 20.00.
Jordbruksrevolutionen
Jordbrukets globala genombrott inleddes vid slutet av den senaste istiden för ungefär 10 000 år sedan. Människorna lämnade sin nomadiska jägar- och samlar livsstil för att i stället bli bofasta och odla spannmål som korn och vete men också baljväxter. Det ledde till omvälvande samhällsförändringar. Befolkningstätheten steg, samhällena blev socialt skiktade, den tekniska utvecklingen tog fart och människorna började bygga städer.
Källa: NE