Precis under huden i ansiktet sitter ett stort nätverk av ytliga blodkärl. När vi känner en känsla sätter olika processer igång i kroppen som bidrar till förändringar i blodflödet. De här förändringarna ger upphov till färgmönster i ansiktet som vi enligt den nya studien kan avläsa. Resultaten publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences.
– Lite rött, grönt, blått och gult i olika mängder och placeringar i ansiktet karaktäriserar varje känsla, säger Aleix Martinez, forskare inom kognitionsvetenskap, professor i datateknik vid Ohio State University i USA och en av forskarna bakom studien.
Det låter kanske otroligt att vi skulle gå runt och vara gröna, gula och blå i ansiktet. Riktigt så är det inte, utan hjärnan avläser väldigt små skiftningar i de här färgerna undermedvetet. Forskarna kunde med hjälp av ett datorprogram förstärka färgerna och upptäcka att varje känsla bildar ett unikt mönster.
Samma oavsett person
I analysen studerade forskarna bilder på 184 personer som fick göra olika ansiktsuttryck. Känslor som glad och ledsen samt mer komplicerade känslor som glatt överraskad och argt överraskad formade liknande färgmönster oavsett personens kön, etnicitet och hudton.
– Några färgförändringar som röda kinder vid glädje och en rodnad i mitten av pannan vid ilska var förväntade. Men andra som den blå färg som uppkommer på hakan och runt läpparna vid glädje och den blå färgen runt ögonen vid ilska var inte väntade, säger Aleix Martinez.
Forskarna frågade sig då om det är möjligt för en person att avläsa en annan persons känslor enbart genom de här färgförändringarna, alltså utan att personen rör en min. För att ta reda på det manipulerade de bilder av neutrala ansikten.
Gissade ofta rätt
De la då över till exempel färgmönstret för känslan glad på ett neutralt ansikte. De lät sedan 20 studiedeltagare gissa hur personen på bilden kände. Deltagarna gissade rätt i ungefär 75 procent av fallen.
– Det här var intressant. Tidigare och under extremt lång tid har man bara fokuserat på signaleringen av känslor via ansiktsuttryck och ansiktsrörelser som de enda informationskällorna i ansikten, säger Leo Poom, professor i psykologi vid Uppsala universitet.
Neutrala ansikten som fått färgmönster som visar ledsenhet var lättast att tolka rätt och ilska var svårast. Trots att de enda ledtrådarna till känslan var små skiftningar i färg kring näsa, ögonbryn, kinder och haka lyckades deltagarna alltså ofta gissa rätt.
Känslosam AI
Den här kunskapen har forskarna börjat spinna vidare på. De har utvecklat datoralgoritmer som lärt sig tolka mänskliga känslor via ansiktsfärger.
Forskarna hoppas att det ska möjliggöra framtida former av artificiell intelligens, som bättre kan känna igen och härma mänskliga känslor. När de lät en dator genomföra samma test som studiedeltagarna hade den rätt i 90 procent av fallen.
– Den intressantaste frågan är ju ändå om vi människor kan göra detsamma och det verkar så. Inte lika bra som maskininlärningen men klart över slumpnivå när det gäller att särskilja känslor endast via ansiktsfärg, säger Leo Poom.