Stressade pappor kan föra vidare sin stress till sina barn. Det haren grupp amerikanska forskare kommit fram till efter att de harstuderat möss som utsatts för stress precis innan parning. Mössensom stressat fick ungar som var mer stresskänsliga än de möss varspappor inte hade stressats.

– Det finns många indikationer på attmiljöfaktorer hos föräldrar kan påverka olika utseenden ochsjukdomar hos kommande generation. Men få av de olika mekanismernasom ligger bakom är beskrivna. Så det är intressant att forskarnabakom studien, i alla fall delvis, kan förklara hur miljöfaktorerkan påverka nästa avkomma, säger Maja Jagodic, forskareinom neurovetenskap på karolinska institutet.

Stressade spermier

Forskarna bakom studien, varsresultat nu publiceras i tidskriften PNAS, hade tidigare sett attmöss som stressats innan parning fick avkommor som varmindre stresståliga än möss som hade pappor som inte stressats.

För att tareda på varför studerade forskarna mösspappornas spermier. De fannatt hos de möss som stressats var nivåerna av en specifik molekylmycket högre än hos sina muskompisar som inte stressats. Molekylen varså kallat mikro-RNA som normalt sätt finns i våra celler och som reglera hur ochnär proteiner bildas. Det var alllstå inte förändringar i arvsmassan som förde vidare stressanlagen till nästa musgeneration.

Förändrade hur hjärnan utvecklades

Forskarnagick sedan vidare i sitt experiment och injicerade befruktade musägg med deproteinreglerande molekylerna. De möss som föddes hade mycket lägrenivåer av kortison, ett hormon som ökar vid stress och skyddar kroppen. Dessutom såg forskarna förändringar i en del av hjärnan som är kopplad tillstressreglering hos mössen som utsatts för injektionen underfosterstadiet.

Livshändelser kan gå i arv

Genetiker har allt merbörjat inse att arvsmassan inte betyder allt utan att även debyggstenar, som påverkar hur vår genetiska kod läses av, harbetydelse. När yttre faktorer som inte sitter i vår arvsmassa påverkar hur gener uttrycks pratar man om epigenetik. För att en sådan förändring ska föras vidare till nästa generation måstefaktorerna påverka arvsmassan i en könscell, det vill säga enspermie eller i ett ägg.

I den aktuella studien såg forskarna attmössens spermier påverkades av stressen. Men för att anlagen skabli permanent och alltså föras vidare även till nästkommande generationerkrävs oftast längre uppföljning. Maja Jagodic är därför tveksamtill om studien kunnat visa att stressen skulle påverka ävenföljande generationer.:

– Man måste vänta flera generationer och göra studier där man tarbort stressfaktorer för att se om det blivit en permanent förändring som kan finnas kvar i flera generationer. Man måste titta påmössens ”barnbarn”.

Studien kräver att uppföljande försök görs men ger ändå en viktig pusselbit till hur yttrefaktorer i miljön kan påverka nästa generation.