På en flygbas i Ohio ger man militärer som granskar övervakningsbilder elektrisk stimulering, tDCS, för att förbättra deras uppmärksamhetsförmåga.

Ökad koncentration under lång tid

Flygövervakarnas arbete är monotont och kräver noggrannhet och koncentration under lång tid. Förbindelserna mellan hjärnceller tycks stärkas genom svag elektriska ström, vilket påverkar minnet och uppmärksamhetsförmågan, menar forskarna.

– Vi kan öka aktiviteten i de hjärnregioner som flygövervakarna använder i sitt arbete. Med hjälp av svag ström kan vi förbättra förmågor som uppmärksamhet, lärande och minne genom att stimulera olika områden i hjärnan, säger Andy McKinley, försvarsforskare som leder studien.

Hos de personer som inte fick stimulering kunde man se en försämrad prestation redan efter 20 minuter. Hos de som fått stimulering såg man inte någon minskad aktivitet alls under upp till 22 timmar.

Förra året upptäckte forskare vid samma amerikanska anläggning att tDCS tycktes fungera för att hålla målanalytiker vaksamma under lång tid. Men än så länge är det för tidigt att säga om metoden verkligen fungerar. Större studier behövs för att ta reda på om det verkligen sker en reell förbättring och i så fall hur länge effekten varar.

Brett spektrum av metoder

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet är tveksam till att den typen av ytlig stimulering som man provar i Ohio har effekt.

– Det är så låga strömmar att de inte kan nå ända in i hjärnan genom skallben och hud. Både forskare och försökspersoner är inriktade på resultat och troligen handlar det om en placeboeffekt. Det behövs mycket starkare fokuserade magnetfält för att få effekt, hävdar Marcus Heinig.

Det finns ett brett spektrum av metoder där man använder ström i hjärnan och vissa har visat kraftfulla effekter. Bland annat har djup hjärnstimulering, så kallad DBS, revolutionerat Parkinsonvården. Behandlingen går ut på att man med hjälp av avancerad hjärnkirurgi och teknologi placerar elektroder djupt inne i hjärnan.

En metod relativt ny metod som inte kräver operation är TMS. Hjärnan stimuleras då genom korta pulser av magnetfält och behandlingen har visat sig vara effektiv på patienter med depression.

”Tekniken har utvecklats enormt”

När hjärnan åldras förändras den kognitiva funktionen i stora delar av hjärnan. En tidigare studie har visat att TMS kan förbättra minnet och Marcus Heilig tror att tekniken har stor potential.

– TMS-tekniken har utvecklats enormt de senaste fem åren och det har blivit möjligt att stimulera större områden i hjärnan. Det skulle vara en drömstudie att prova regelbunden stimulering med TMS på människor som drabbats av ett snabbt kognitivt åldrande, men det är viktigt att det görs utan hype och med huvudet kallt, säger Marcus Heilig.

Med åldrandet blir kopplingarna mellan nervcellerna långsammare och det episodiska minnet, det vi kallar närminnet försämras. Däremot förbättras andra förmågor i hjärnan och man får en rikare kunskapsbas. En nyckelregion för det episodiska minnet är hippocampus.

– I vissa områden fortsätter det att skapas celler hela livet, till exempel i hippocampus där nya minnen skapas. Där skulle man kunna tänka sig att stimulering med TMS skulle kunna påverka att nya synapser bildas. En hypotes väl värd att testa, säger Marcus Heinig.

Se mer om hur hjärnan kan hållas i trim i Vetenskapens värd imorgon kväll 20:00 i SVT2 och på svtplay.se