Nu är den iväg. Rymdsonden Bepicolombo har inlett sin resa mot Merkurius där den väntas landa om sju år. Det europeisk-japanska projektet är nu på allvar igång, och uppskjutningen tidigt på lördagsmorgonen svensk tid gick enligt planen, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Sonden ska undersöka både Merkurius yta och dess magnetfält. För att mäta delar av magnetfältet har ESA vänt sig till svenska rymdforskare och ingenjörer från KTH i Stockholm och Institutet för rymdfysik i Uppsala och Kiruna.

Forskarna har utvecklat ett instrument som påminner lite om en sytrådsrulle. Millimetertunn tråd har har rullats upp i två separata cylindrar.

När sonden är framme vid Merkurius ska trådarna rullas ut och via två metallkulor på vardera änden kommer man mäta spänningsskillnaderna i planetens elektriska fält.

Solens påfrestning

På grund av Merkurius närhet till solen och stjärnans enorma dragningskraft krävs det mer energi att skicka en sond till Merkurius än det gör till Pluto. Dessutom präglas planeten av kraftiga solvindar och massiva temperaturskillnader.

— Man måste se till att använda material som reflekterar tillräckligt mycket solljus så det inte blir någon överhettning. En annan stor utmaning har varit att skapa en mekanism som kan mata ut de här trådarna på ett bra sätt. Det gäller verkligen att det blir rätt, man kan ju inte fixa något när sonden är borta vid Merkurius precis, säger Tomas Karlsson universitetslektor på Rymd- och plasmafysik på KTH och en av forskarna bakom projektet.

15 års arbete ut i rymden

Nu ska sonden iväg med instrumentet som Thomas Karlsson och hans kollegor arbetat med i femton år.

— Den stora nervositeten kommer först med själva uppskjutningen. Man brukar ju säga att det inte är raketforskning, men i det här fallet är det ju faktiskt det. Så den kommer jag följa noggrant och nervöst tidigt på lördagsmorgon, säger Tomas Karlsson.

Även om de inte blir helt sysslolösa under sondens sju år långa resa är det inte förrän den är framme som arbetsbördan tar fart ordentligt. Då får forskarna nämligen styra instrumentet de utvecklat och planera vilka mätningar som ska göras.

— Det är verkligen otroligt häftigt, tankarna svindlar när man tänker på att något man varit med och fingrat på snart befinner sig runt Merkurius, säger Tomas Karlsson.

De svenska forskarna har samarbetat med forskare från University of Tohoku i Japan.