Det finns både goda och dåliga nyheter i Naturvårdsverkets senaste rapport om klimatpåverkan från svenskars konsumtion. Den goda är att vi faktiskt lyckats minska utsläppen som sker i Sverige när det gäller alla de tre stora utsläppsbovarna: bilen (dvs transporter), biffen (dvs maten) och bostaden. Bäst har vi varit när det gäller boendet: där är utsläppsminskningen 2012 jämfört med 1993 hela 50 procent.

– En stor del av nedgången beror på att vi gått från enskild oljeeldad uppvärmning av våra bostäder till biobaserad fjärrvärme, säger Hanna Brolinson, handläggare på enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket.

Importerad mat och flygresor

Dessvärre kompenserar vi för de landvinningar vi gjort genom att importera allt mer mat och genom att vi flyger utomlands allt oftare. Störst är ökningen för mat där utsläppen i andra länder som orsakas av det vi mumsar i oss här hemma gått upp med hela 90 procent. Utsläppen från våra internationella transporter – och här är det framför allt fler utrikes flygresor som ställer till det – har också ökat – med 65 procent.

Lägger man ihop våra utsläpp för privat konsumtion både inom och utanför Sveriges gränser hamnar vi på ungefär samma nivå 2012 som 1993, nämligen 70 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Lägger man till övrig konsumtion (till exempel allt som konsumeras inom offentlig sektor), så har utsläppen gått upp med 6 procent, från 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 106 miljoner ton under samma tidsperiod.

Utslaget på alla Sveriges invånare är det mångdubbelt mer per person och år än de 1-2 ton koldioxid, som brukar anges som en långsiktigt hållbar nivå.

Nationella utsläppsmål visar inte allt

De siffror som Sverige är ålagda att rapportera till EU och FN, och som används för att följa upp nationella utsläppsmål, visar bara utsläpp inom Sveriges gränser. De grundar sig på allt som produceras i Sverige, det vill säga även sådant som vi exporterar till andra länder. Men inget av det vi importerar finns med, och inte heller våra utrikes resor.

Ser man till de siffrorna ser Sverige ut att gå i rätt riktning. De inhemska utsläppen har nämligen minskat med 22 procent sedan 1990.

Räknar man i stället med konsumtionsperspektivet, det vill säga vilka utsläpp vår totala konsumtion orsakar, oavsett i vilka länder utsläppen sker, har vi inte längre något att vara nöjda med. Då blir det tydligt att svensk konsumtion leder till allt större utsläpp utomlands och att våra sammanlagda utsläpp inte alls har minskat de senaste 20 åren, utan tvärtom ökat.

Så hur ska man se på Sverige i utsläppssammanhang; är vi bra eller dåliga?

– Vi ser ut att kunna nå det nationella utsläppsmål som satts upp till 2020. På så sätt är vi ett land som visar att man kan nå låga produktionsutsläpp, säger Hanna Brolinson.

– Men konsumtionsperspektivet visar att vi behöver göra mycket mer, och jobba både inom EU och internationellt för att få ner de totala utsläppen.