I veckan har SVT Vetenskap rapporterat om landfarkosten Curiositys första år av analyser på Mars. Huvudupptäckten är att det finns gott om vatten, bundet i sanden, vilket är en förutsättning för liv.
Men när Europeiska rymdorganisationen, ESA, skickar sin landfarkost ExoMars till den röda planeten år 2018 så är det inte bara förutsättningen för liv som ska undersökas. ExoMars ska leta efter direkta bevis; så kallade biomarkörer.
Biologiska spår
Biomarkörer kan exempelvis vara rena fossil eller olika spårämnen i ett mineral som kan komma från nuvarande eller tidigare liv.
Det kan också handla om huruvida kemiska reaktioner bryter ut när man blandar antikroppar man tar med från jorden med prover som tas på Mars.
Enligt Johan Köhler forskningshandläggare på Rymdstyrelsen så är det ett forskningsfält i sig att ta fram dessa biomarkörer och komma fram till hur man ska mäta dem. Helt nya mätinstrument ska utvecklas.
Borrar efter bevis
– Den nya rovern ska också kunna borra sig ner två meter i marken för att ta prover, det kan inte Curiosity, Nasas rover kan bara skopa och skrapa på ytan, säger Johan Köhler vid Rymdstyrelsen.
Det är första gången en landfarkost ska borra ner sig en bra bit under ytan, vilket enligt forskarna är avgörande för att upptäcka geologiska spår från tidigare liv på Mars.
Sverige är ett av medlemsländerna i ESA och svenska rymdföretag och forskare arbetar i nuläget för att få delta med sina produkter till landfarkosten ExoMars.
Svensk dator på Mars
Ett svenskt företag, Ruag space AB, har fått uppdraget att bygga huvuddatorn till den europeiska marsrovern.
Det är denna svensktillverkade dator som kanske ger oss svaret på en av de största frågorna i vetenskapens historia – finns liv på Mars?
Johan Köhler på Rymdstyrelsen vågar sig på ett svar på förväg:
– Min personliga uppfattning är att det inte är otroligt att det funnits någon form av i liv, men i så fall rör det sig nog om encelliga organismer, kanske bakterier, säger Johan Köhler.
Läs mer om projektet ExoMars på ESAs hemsida.