Forskarna bakom studien, som publiceras i Current Biology, drar slutsatsen att vilda djur tål radioaktiv strålning långt bättre än de tål mänsklig närvaro och verksamheter som jakt, jordbruk, skogsbruk och vägbyggen.

– Jag skulle inte vilja påstå att djuren inte har tagit någon som helst skada av det radioaktiva nedfallet, men vanliga mänskliga störningar är helt klart mycket värre än strålning, säger Jim Smith, professor i miljövetenskap vid University of Portsmouth i Storbritannien, och ledare för studien.

Haveriet i kärnkraftverket i Tjernobyl inträffade för nästan 30 år sedan, i april 1986. Efter olyckan evakuerades 116.000 människor som bodde i det mest kontaminerade området runt det havererade verket.

Den förbjudna zonen

Detta område, som ligger på gränsen mellan norra Ukraina och södra Vitryssland, har en areal på 4.200 kvadratkilometer — lika stort som Närke eller Halland — och har sedan dess varit stängt för människor på grund av strålningsrisken. Därav dess namn — den förbjudna eller stängda zonen.

Det innebär inte att zonen är helt folktom. I den ukrainska delen lever och arbetar några få tusen personer i samhället Tjernobyl.

Däremot bor det i princip inga människor i den vitryska delen, Polessye, som numera är ett strikt naturreservat på 2.165 kvadratkilometer. Där är all jakt och annan verksamhet förbjuden sedan 2005.

Det antogs allmänt efter haveriet att både växter och djur skulle ta stryk av det radioaktiva nedfallet, men de studier som gjorts har inte visat någon tydlig trend.

Den nya studien är den mest omfattande hittills. Jim Smith och hans kollegor har inventerat hela det vitryska reservatet, från luften med helikopter och från marken genom spårning vintertid.

Viltparadis

Resultatet är anmärkningsvärt. Oavsett hur faunan påverkades direkt efter olyckan är läget i dag, tre årtionden efter katastrofen, lysande för de vilda djuren.

Vildsvin, älg, rådjur och kronhjort är nu lika vanliga som i fyra naturreservat i andra delar av Vitryssland som inte drabbades av det radioaktiva nedfallet 1986, och långt vanligare än i oskyddade områden i de båda länderna, inklusive Tjernobyl-området före 1986.

– Vi kunde inte finna några tecken på att djurpopulationerna fått några bestående skador av strålningen, säger Jim Smith.

I dagsläget lever 2.000 vildsvin, 2.000 älgar, 1.000 rådjur, och 250 kronhjortar i det vitryska reservatet — plus cirka 100 visenter och ett mindre antal vildhästar. Hur läget är på den ukrainska sidan är inte känt, men sannolikt är viltstammarna stora även där.

Extremt många vargar

Fast de mest anmärkningsvärda siffrorna gäller de stora rovdjuren, framför allt vargstammen.

– Vargtätheten är sju gånger högre i den stängda zonen jämfört med i de andra naturreservaten i Vitryssland, säger Jim Smith.

Forskarnas analyser visar att det finns cirka 200 vargar i zonen på den vitryska sidan, det vill säga en varg per tionde kvadratkilometer. Det är en av de högsta tätheter för varg som har uppmätts någonstans i världen. Om tätheten är densamma på den ukrainska sidan finns drygt 400 vargar i hela den förbjudna zonen, lika många som i hela Sverige.

En närmare jämförelse är på sin plats. Värmland, som omfattar 18.000 kvadratkilometer, har en stam på 180 vargar. Det motsvarar en täthet som är tio gånger lägre än i den förbjudna zonen.

Uppenbart är att vargar mår bra av att slippa jakt och andra mänskliga störningar. Resultaten säger också något om hur mycket vi människor förändrat faunans sammansättning i Europa. Den förbjudna zonen runt Tjernobyl ger en bild av hur stora delar av kontinenten skulle se ut utan människor.