Tack vare mer kraftfulla teleskop fick forskare syn på den ovanliga asteroiden, som fick namnet Oumuamua. Namnet betyder budbärare på hawaiiska.
Det var första gången som forskare lyckades få syn på en asteroid som besökte oss från ett annat solsystem än vårt eget.
Asteroiden hade ett ovanligt utseende. Den var avlång, omkring 400 meter lång och rödaktig i färgen. Nu har ett forskarlag gjort närmare studier och kommit fram till att den måste ha varit täckt av organiskt material som kan ha skyddat dess isiga kärna.
Jämfört med experiment
De har studerat teleskopbilder av asteroiden och sedan jämfört med tidigare experiment som har gjorts där isigt material har bombarderats med partiklar. Forskarna har då kommit fram till att asteroiden måste ha varit täckt av organiskt kolrikt material som har skyddat det isiga materialet från att smälta och förångas när objektet passerade solen.
Alan Fitzsimmons är astronom vid Queen's University i Belfast och en av de forskarna bakom studien, som publiceras i Nature Astronomy. Han tror att asteroiden har fått sitt utseende på grund av att den har blivit exponerad för kosmisk strålning under sin långa resa genom rymden.
– Det finns inte is på ytan och om det har funnits har den försvunnit för länge sedan, antingen innan asteroiden lämnade sitt hem eller under sin långa färd genom rymden. Det som finns kvar på ytan är en kolrik hård yta, säger Alan Fitzsimmons till SVT Vetenskap.
Svåra att upptäcka
Alan Fitzsimmons menar att Oumuamuas yta är ganska vanlig för asteroider som finns i vårt eget solsystem. Det kan betyda att den långväga besökaren har kommit till oss från ett solsystem som liknar vårt eget.
– Vi har upptäckt att Oumuamuas yta är väldigt lik avlägsna isiga objekt som ligger i omloppsbana runt vår egen sol, säger Alan Fitzsimmons.
Enligt tidigare beräkningar som har gjorts så passerar långväga besökare som Oumuamua vårt solsystem ungefär en gång om året. De är ofta mörka och därför svåra att upptäcka. Med hjälp av mer kraftfulla teleskop kan vi få syn på dem oftare.
Forskarna väntar nu på att få studera fler sådana här asteroider, eftersom de kan lära oss mer om hur det ser ut i andra solsystem.
