Skogsbiologen Frédéric Forsmark har inventerat skogar åt länsstyrelsen i Norrbotten i drygt 20 år.

– Det finns ju något som heter lägsta tillåtna slutavverkningsålder i skogsvårdslagen. Här uppe i Norrbotten är den 80 år på de bästa markerna, så det som är yngre än det får man inte kalavverka, säger Frédéric Forsmark.

”Huggs ganska mycket unga skogar”

Syftet med den lägsta avverkningsåldern i skogsvårdslagen är att säkra både den biologiska mångfalden och framtida uttag från skogen. Enligt Frédéric Forsmark kan skogsbolagens behov av att leverera virke spela roll för att skogsavverkningarna i åtminstone delar av Sverige ändrat karaktär.

– Man ser att det huggs ganska mycket av de här unga skogarna som egentligen inte har laglig ålder. Det är ofta man ser ganska stora avverkningar av skogar som kanske är 50-60 år, alltså långt under den lagliga åldern. Det kan ju ibland finnas skäl till det, men inte i den här omfattningen, säger Frédéric Forsmark.

Satellitbilder avslöjar ålder

SVT har gått igenom ett stort antal avverkningsanmälningar från flera olika skogsbolag, bland annat statliga Sveaskog. SVT har därefter granskat flygbilder från 60-talet, och jämfört med färska satellitbilder för att avgöra skogarnas ålder. På så vis har vi kunnat se att flera skogsbolag verkar hugga vad som ser ut att vara olagligt unga skogar. Statliga Sveaskog är ett av bolagen, som dock förnekar att man brutit mot regelverk och lagar.

– Om det är under den lagliga avverkningsåldern så är det ju både mot lagen och våra egna riktlinjer, säger Olof Johansson, skogspolitisk chef på Sveaskog.

Efter intervjun skickar vi ett antal exempel på Sveaskogs avverkningar till dem. Där avslöjar våra satellitbilder att det är fråga om unga skogar. Sveaskog ändrar då sin förklaring och svarar att skogarna i och för sig är unga skogar, men att dessa avverkningar är lagliga tack vare undantag som gäller för contortatall och skadad skog.

Färger i satellitbilder avslöjar skogarna

SVT har med hjälp av experter granskat en viss typ av satellitbilder där färger avslöjar vilken sorts trädslag det är i skogarna som avverkats, och då har vi kunnat se flera fall där det varit fråga om helt vanlig svensk tall som inte omfattas av något undantag från lägsta avverkningsålder. Dispens för skadad skog har Sveaskog i flera av dessa fall heller inte sökt.

Men Sveaskog delar inte uppfattningen om satellitbilderna visar på brister i bolagets hantering av lägsta avverkningsålder utan står fast vid att undantag gäller för de skogar som slutavverkats av Sveaskog trots ung ålder.

Ingenting skrivs i skogsbolagens avverkningsanmälningar om att det är skogar som ligger under lägsta avverkningsålder och bara i något enstaka fall av de anmälningar vi granskat har statliga Skogsstyrelsen reagerat och krävt en dispensansökan.

Trots att satellitbilderna visar motsatsen håller Sveaskog fortfarande fast vid påståendet att de utpekade skogarna bestått av contortatall. I vissa fall hänvisar Sveaskog i stället till svampangrepp eller andra skogsskador. Varför man inte sökt dispens för skogsskador, som regelverket kräver, har Sveaskog ännu inte svarat på.

Enligt Frédéric Forsmark är en annan tendens att skogsbolag allt oftare kommer tillbaka till avverkade områden och avverkar de rester av naturskog som tidigare lämnats, och han ser även det som ett symptom på skogsbolagens virkesbehov.

Se hela Vetenskapens världs serie ”Slaget om skogen” på SVTplay. Serien sänds även måndagar i Vetenskapens värld på SVT2.