Arkivbild. Foto: Gunnar Lundmark / SvD / TT

Ungdomar har dålig koll på matkvalitet

Uppdaterad
Publicerad

Hälften av elever i årskurs 9 tror att det är okej att smaka på rå köttfärs innan stekning och lika många tror att åtta plusgrader är en bra temperatur i kylen.

Ny forskning från Uppsala universitet visar att elever i årskurs 9 har bristande kunskap om mathygien. Detta samtidigt som Livsmedelsverket räknar med ungefär 500.000 fall av matförgiftning i Sverige varje år – något som uppskattningsvis kostar samhället cirka en miljard kronor.

Enligt siffror från EU kan det dessutom finnas ett mörkertal eftersom uppemot en tredjedel av alla matförgiftningsfall sker i hemmet, och då inte rapporteras.

”Undervisningen kan bli bättre”

På senare tid har det till exempel visat sig att svensk kyckling sprider campylobacter som kan orsaka svåra tarmsjukdomar.

LÄS MER: Kyckling sprider allvarliga bakterier

Men matförgiftning kan också drabba den som inte har tillräcklig kunskap om hur olika mattyper ska försvaras och tillagas.

– Alla konsumenter går ju igenom skolan, så kan undervisningen bli bättre tror jag att vi hade kunnat minska antalet matförgiftningsfall, säger Marie Lange, doktorand i kostvetenskap vid Uppsala universitet, som i sin doktorsavhandling har undersökt vilka kunskaper ungdomar i årskurs 9 har om livsmedelshygien.

Åtta grader i kylen och halvstekt kyckling

En av fem av de drygt 500 tillfrågade eleverna från 16 skolor i Sverige visste inte att kyckling behöver vara helt genomstekt innan man äter av den.

Hälften av eleverna trodde åtta plusgrader var en bra temperatur för en kyl, när det i själva verket är fyra grader som rekommenderas.

Hälften trodde även att det var okej att smaka på rå köttfärs innan den tillagas. Det visade sig också att pojkar i snitt svarade sämre än flickor, vilket kan bero på att flickorna oftare lagade mat än pojkarna.

Mer information till lärare kvävs

Det fanns även bristande kunskaper om så kallad korskontaminering, alltså när bakterier tar sig från ett livsmedel till ett annat, bland eleverna.

Överhuvudtaget menar Marie Lange att vi måste bli bättre på att få ut sådan här viktig information till konsumenter, däribland skolelever, om vi vill minska risken att drabbas av matförgiftning.

– Om vi som konsumenter ska få bättre kunskap om mathygien kanske det krävs fler timmar i Konsumentkunskap i skolan där det idag är det minsta ämnet på 118 timmar. Elever som hade lärare som tidigare i sina liv arbetat med mat, presterade bättre. Dessutom kan det finnas anledning för livsmedelsverket att erbjuda mer undervisningsmaterial och information till lärare i ämnet, säger Marie Lange.

Avhandling

Food Safety Learning in Home and Consumer Studies: Teachers' and Students' Perspectives, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2017

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.