I ett storskaligt utomhusexperiment i södra Zambia ställer frivilliga försökspersoner sina kroppar till förfogande som lockbete för den afrikanska malariamyggan Anopheles gambiae. Den bär på världens farligaste malariaparasit och dödar varje år omkring 600 000 personer i Afrika, varav mer än hälften är barn.
Syftet med studien är att ta reda på varför vissa människor tycks vara myggmagneter medan andra ratas nästan helt.
Varför får vissa myggbett och andra inte?
– Vi människor omger oss med en sfär av omkring 300 doftande kemiska ämnen. De flesta kan vi inte själva känna lukten av men myggorna har ett utmärkt luktsinne, säger Conor McMeniman, molekylärbiolog vid John Hopkins Malaria Research Institute i Baltimore.
Myggor dras till doften av karboxylsyror. Det är ett ämne som tillverkas av hudens bakterier och utsöndras när du svettas ordentligt. Myggorna attraherades mest av den försökspersons lukt som innehöll störst andel karboxylsyror.
Men vad som överraskade forskarna bakom studien var att en av försökspersonerna hade en radikalt annorlunda luktprofil jämfört med de andra. Den innehöll ämnet eucalyptol och myggorna ratade nästan helt och hållet den personens lukt. Eucalyptol produceras i växter som bland annat salvia och forskarna tror därför att personen har fått i sig ämnet genom sina matvanor.
– I framtiden kommer vi vilja undersöka sambandet mellan vår diet och myggors aptit på oss människor.
Myggor är mest aktiva på natten
De flesta luktexperiment med myggor genomförs inomhus på laboratorier men Conor McMeniman menar att det finns en stor fördel med att de i stället genomförs i myggens naturliga miljö.
– Myggen älskar att jaga människor under natten, och här kan vi studera dem under deras mest aktiva period.
De har byggt världens största parfymfabrik för myggor – se hur försökspersonerna slipper bli bitna och hör mer om hur karboxylsyror egentligen luktar i videon ovan.
Ingen försöksperson kom till skada
Sex försökspersoner deltar i experimentet per natt och de övernattar flera nätter. De får inte ha duschat på några dagar.
Försökspersonerna har ingen närkontakt med myggorna.
200 hungriga Anopheles gambiae släpps ut i anläggning stor som en ishockeyrink vid midnatt som är myggens naturliga jakttid. Ingen mygga bar på malariaparasiten.
Experimentet pågår fortfarande med nya försökspersoner.
Resultatet från experimentet på den afrikanska malariamyggan är inte helt överförbart till våra svenska myggor, utan skulle behöva anpassas till svenska förhållanden.