Forskare vid Uppsala universitet säger sig ha hittat ett samband mellan mjölkdrickande och ökad dödlighet, genom omfattande enkäter och provtagningar. Sambandet tros ha med mjölksockret att göra, enligt studien.
Forskarna följde 61 000 kvinnor och 45 000 män från Uppsala, Västmanland och Örebro, som på 1980- och 1990-talet fick fylla i enkäter om kost och livsstil. Personerna fick bland annat svara på hur mycket och hur ofta de åt och drack av 96 olika livsmedel, däribland mjölk.
Personerna, som vid enkäterna var i medelåldern eller äldre, följdes sedan upp för att se om det fanns någon koppling till dödlighet och benbrott beroende på hur mycket mjölk som personerna konsumerade.
Efter drygt 20 år hade en fjärdedel av kvinnorna avlidit, och 17 000 hade haft någon typ av fraktur. Bland männen, som följdes upp elva år efter utfrågningen, hade 10 000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur.
Mjölkdrickande var förenat med risker
Dessa siffror jämfördes sedan med personernas mjölkkonsumtion.
– Det vi såg var att högt intag av mjölk gav högre risker, säger professor Karl Michaëlsson till SVT.
– Kvinnor dog tidigare, och hade en förhöjd risk för fraktur, om de drack större mängder mjölk. Män hade också en ökad dödsrisk av mjölk, men hos dem såg vi inget samband när det gällde risken för benbrott.
För varje glas mjölk som en kvinna drack per dag ökade hennes dödlighetsrisk med 15 procent. För en man ökade samma risk med tre procent.
Dessutom var det 60 procent vanligare att en kvinna som drack tre glas mjölk eller mer per dag drabbades av höftledsfraktur jämfört med en kvinna som drack mindre än ett glas om dagen.
– Att vi inte kunde se ett lika starkt samband hos männen tror vi beror på att kvinnornas kost mättes på ett mer noggrant sätt. De fick svara på frågor om sin kost vid två olika tillfällen, säger Karl Michaëlsson.
Mjölksocker tros vara boven
Den vanligaste dödsorsaken för personerna i studien var hjärt- och kärlsjukdomar, och forskarna tror att mekanismen som ökar riskerna sitter i laktosen.
Laktos, som består av sockerarterna galaktos och glukos, finns i all komjölk.
– Jag såg en epidemiologisk studie som gjordes 1980, som visade på ett samband mellan laktosintag och hjärtinfarkt. Men det fanns ingen förklaring till varför, säger Karl Michaëlsson.
Senare såg han flera studier gjorda på djur som injicerats eller matats med galaktos, den ena av de två beståndsdelarna i laktos, och då klarnade sambandet.
Dosen galaktos som djuren fick motsvarade samma mängd som en människa får i sig av 1-2 glas mjölk, och forskarna i den studien kunde se kroppsliga förändringar hos både möss, råttor och bananflugor. De åldrades i förtid, på grund av oxidativ stress och inflammationer.
Samma effekt på människor som djur
För att se om människor reagerade på samma sätt tog Uppsala-forskarna även urin- och blodprov på män och kvinnor ur den svenska studien, och jämförde dessa prov med hur mycket mjölk personerna drack. Även hos människorna såg man detta samband, att ett högt intag av galaktos genom ett högt mjölkintag var kopplat till mer oxidativ stress och inflammationer.
Galaktos återfinns även till liten del i frukt och grönt, men det livsmedel som är den överlägset största källan till galaktos är just komjölk.
Ett annat argument för att det är galaktosen som är ansvarig för de negativa effekterna är att mejeriprodukter med lågt laktosinnehåll, och därmed också låga mängder galaktos, som ost och fil, snarare ledde till minskad döds- och frakturrisk.
Varför finns det då så många kostråd som säger att det är nyttigt att dricka mjölk?
– Det är inte konstigt att de kostråden är vanliga, eftersom mjölk innehåller många näringsämnen. Får man i sig denna näring borde det vara nyttigt. Men ju mer man tittar på det, desto starkare samband finner man till att det snarare påverkar kroppen åt andra hållet, säger Karl Michaëlsson.
”Det håller helt enkelt inte”
Han menar att det är en gammal ”sanning” att mjölk ska vara nyttigt.
– Många politiker, från Lars Werner till Carl Bildt, har alla gått med på att göra mjölkpropaganda. Men när man tittar närmare på vetenskapen ser man att det varit ett tunt underlag för denna ställning. Det håller helt enkelt inte.
Han tror dock inte att organisationer och personer som främjar mjölkdrickande gör det illvilligt.
– Det har bara varit en stark tro, att man gör en välgärning. Det har varit en ”air” av att mjölk är bra för hälsan.
– Jag är också väl medveten om att det här är provokativt. Studien kommer inte tas emot med öppna armar av alla. Men vi har ändå funnit hyfsade belägg för våra resultat.
Forskargruppen tycker dock att det är för tidigt att avråda folk från att dricka mjölk.
– Vi vill inte att folk ska få panik på grund av det här, för man ska inte förlita sig på en studie innan man ger rekommendationer till befolkningen. Det krävs först att man lägger pussel med olika studier, säger Karl Michaëlsson, som tillsammans med sin forskningsgrupp nu vill undersöka om det går att finna ännu tydligare samband.
LRF Mjölk manar till försiktighet
På LRF Mjölk, som arbetar på uppdrag av Sveriges mjölkbönder och mejeriföreningar, anser man att de nya rönen ska tolkas med försiktighet.
– Det säger forskarna själva, och det tycker jag också, säger Helena Lindmark Månsson, som är anställd på LRF Mjölk som nutritionsexpert.
Hon säger att organisationen kontinuerligt följer forskningsläget.
– Vi försöker alltid basera bedömningen på den sammanlagda bilden av studier. Och detta är en enskild studie, en observationsstudie. Som visar samband, men inte orsak och verkan.
Vad skulle krävas för att ge denna studien legitimitet, enligt dig?
– Det finns olika slags sätt att studera. När det gäller koststudier behövs det randomiserade studier, där folk lottas in i olika kontrollgrupper.
Men är det inte oroande att forskarna sett ett samband mellan mjölkdrickande och ökad dödlighet?
– Jo, det är allvarligt. Vi är bekymrade över sådana studier. Kommer det flera studier som visar på orsak och verkan på detta, så är det väldigt allvarligt. Men vi måste bedöma varje studie för sig, och när forskarna själva säger att man ska tolka studien med försiktighet, så bör man också göra det, säger Helena Lindmark Månsson.
Forskare har själv slutat dricka mjölk
Karl Michaëlsson säger själv att han inte längre dricker mjölk.
– Jag har genom åren druckit mycket mjölk. Men jag har i stort sett slutat sedan två år, och gått över till att dricka yoghurt istället. För egen del anser jag att det finns belägg för att ta det steget.
– Men det tråkiga med att publicera en sådan här studie är ju att de som producerar mjölk kommer i kläm. Men jag tycker ändå det är viktigt att faktan kommer ut, säger han.
Rönen publiceras i den medicinska tidskriften British Medical Journal.