Problemet är att vi har tenderat att göra jämförelser enbart med våra närmaste kusiner, de stora människoaporna. De har ungefär samma kroppsstorlek som vi – gorillan är ännu större – men har betydligt mindre hjärnor.
Nu hävdar några forskare att jämförelsen haltar. Människoaporna avviker nämligen från normen inom vår egen ordning, primaterna. De har osedvanligt små hjärnor, eller stora kroppar om man så vill, i jämförelse med vanliga apor.
Människan däremot, har ungefär så stor hjärna som man kan förvänta sig av en primat som väger runt 70 kilo.
Låter det överraskande? Det kan hänga samman med att de flesta studier som har gjorts under årens lopp har byggt på förutfattade meningar. Vi har utgått från att vår hjärna är störst, bäst och vackrast och studierna har – troligen omedvetet – utformats så att detta också har blivit slutsatsen.
Stora hjärnor
Vår hjärna är förvisso inte den största i djurvärlden. Kaskeloten har den absolut sett största hjärna som någonsin existerat på jorden – vikten är cirka åtta kilo – och även andra valar, liksom elefanterna, har större hjärnvolym än vad vi har.
Men valar och elefanter är mycket större än vad vi är och vi har kunnat kontra med att vi har mycket större volym i relation till vår kroppstorlek. Jämförelser med andra däggdjur har gett samma resultat.
Ändå kan alltså detta vara en missuppfattning. I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Comparative Neurology har forskare under ledning av den brasilanska neurologen Suzana Herculano-Houzel granskat människohjärnan och dess förmodade överlägsenhet. Deras resultat visar att vi troligen inte är så välförsedda bakom pannbenet som vi antagit.
Inte så unik
De tog inte bara hänsyn till hjärnvolymen, utan beräknade också antalet neuroner, nervcellerna i hjärnan.
De konstaterar att människan, precis som väntat, har långt fler neuroner i förhållande till volymen än vad gnagare och hovdjur har. Kraftfullare kapacitet, för att tala dataspråk.
Men detta gäller för alla primater. Forskarna tittade på hjärnorna hos makaker, dödskalleapor, marmosetter, nattapor och kaucinapor och fann att de hade lika många neuroner, relativt sett, som människor.
Med de andra arterna som bas gjorde de sedan en beräkning av hur stor den mänskliga hjärnan borde vara om samma grundregel gäller för alla primater.
De fann att människans hjärna borde väga i genomsnitt 1 362 gram, och ha cirka 80 miljarder neuroner. Detta ligger mycket nära verkligheten. Hjärnan hos en man på 75 kilo väger i genomsnitt 1 500 gram och har 86 miljarder neuroner.
Vanlig aphjärna
Suzana Herculano-Houzel och hennes kollegor konstaterar att den mänskliga hjärnan inte är något annat än en ”linjärt uppförstorad primathjärna”.
Därmed inte sagt att vi inte är en högst speciell djurart. Vi har uppenbart en mental kapacitet som på många punkter överträffar andra djurs. Vår kultur och vår teknologi är något helt nytt i livets historia.
Men vår hjärna ligger ändå inom ramarna för det normala. Det är inte vi som är avvikande bland primaterna, utan våra kusiner bland människoaporna. En gorilla har bara en tredjedel så stor hjärna som förväntat.
I en artikel i tidskriften New Scientist nämns att en tänkbar orsak kan vara att de utsatts för en form av naturligt urval som kraftigt premierat större kroppsmassa. Det finns andra primater som delvis gått motsatt väg. Gibbonerna har exempelvis liten kroppsmassa i förhållande till hjärnvolymen. Oavsett orsaken, så har vi kanske fokuserat på fel sak när vi studerat deras anatomier.
Roland Johansson/TT