Forskare vid University of Cambridge i England har studerat en stor mängd ben från homininer, den utvecklingsgren som bildades när människan skiljdes från schimpanserna. Den moderna människan tillhör gruppen, liksom neandertalare och andra förtidsmänniskor.
– Det har gjorts tidigare studier där man undersökt vikt och längd hos olika arter i homininsläktet, men det har inte tidigare gjorts någon långtidsstudie av hur vikt och längd har utvecklats inom vårt släkte, säger Manuel Will, arkeolog och forskare bakom studien till SVT Vetenskap.
Ökade inte stadigt
Forskarna undersökte en stor mängd ben och fossiler från olika arter från homininsläktet. De började studera tidiga upprätta arter som levde för cirka fyra miljoner år sedan och arbetade sig sedan till den moderna människan som levde för omkring 10.000 år sedan. Benen mättes och forskarna räknade sedan matematiskt ut vikt och längd.
Resultatet visade att i stället för att släktet stadigt ökade i storlek under evolutionens gång, så gick kroppsstorleken ibland tillbaka och blev mindre. Alla våra förfäder blev alltså inte större utan några blev faktiskt mindre under utvecklingens gång.
Ny inblick i vår utveckling
Enligt forskarna har det visserligen skett en genomsnittlig ökning av människans kroppsstorlek under vår utveckling, men den här studien tyder på att vägen dit var betydligt mer komplex än vad man tidigare trott. Forskarna menar därför att deras studie, som presenteras i Royal Society Open Science, ger nya inblickar i hur vi utvecklades till de människor vi är i dag.
– Genomsnittligt sett utvecklades vi från mindre till större och från ihopkrupna till mer rakryggade, men vår studie visar att det fanns många oväntade vändningar i vår tidigaste utveckling, säger Manuel Will.