– Jag satt och undersökte fossil av mikroskopiska bakterier, men så plötsligt såg jag något som var så komplext att det antagligen rörde sig om en form av växt. Med tanke på att fossilet var 1.6 miljarder år gammal blev jag så klart exalterad, säger Therese Sallstedt, forskare i geobiologi på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.
En alg man hittar i sushi
Fossilet hittades utanför en liten by i centrala Indien och cellerna kommer från en så kallad rödalg.
Rödalgen är en havslevande alg som idag är vanligt förekommande i korallrev och den röda färgen får den från speciella pigment som gör att de kan leva djupare ner i haven och fortfarande kunna använda ljus från solen.
Den återfinns ibland på tallriken tillsammans med sushi, men det här är förmodligen någon form av äldre variant av rödalgen som inte finns kvar.
”Livets träd” ritas om
Det nya fyndet innebär att det finns anledning att tänka om hur ”livets träd” – alltså det sätt på vilket man försöker strukturera upp livets historia – ska se ut.
– Just det faktum att vi faktiskt kan knyta det här fossilet till dagens rödalger gör att det blir ännu mer spännande. Det hittills äldsta fyndet av en växt är 1,2 miljarder år. Redan den åldern har förbryllat forskare som försöker bygga upp ett ”livets träd”, eftersom det inte riktigt har passat in i tidslinjen för när sådana här moderna livsformer utvecklades. Med det här nya fyndet trycker vi alltså tillbaka förekomsten av de här växterna ytterligare 400 miljoner år, säger Therese Sallstedt.
Algerna hittades i en så kallad stromatolit – en typ av sedimentär bergart som består av matt-lika lager av fossila mikroorganismer. Eftersom dateringen av fossilet är fastslaget, och eftersom rödalgen inte kan ha tagit sig in i stromatoliten vid ett senare tillfälle, innebär det att de celler man hittat från rödalgerna är 1,6 miljarder år gamla.
Referens: Stefan Bengtson et al. Three-dimensional preservation of cellular and subcellular structures suggests 1.6 billionyear-old crown-group red algae. PLOS Biology, 2017. DOI: 10.5061/dryad.gh221
Tidiga livsformer
Jorden bildades för cirka 4,54 miljarder år sedan. De äldsta kända livsformerna, en form av encelliga organismer, uppstod relativt snart därefter, för 3,8 miljarder år sedan, möjligen ännu tidigare.
De första cyanobakterierna utvecklades för 3,5 miljarder år sedan. De var de första fotosyntetiserande livsformerna och de bidrog starkt till att syresätta jordens atmosfär.
De tidigaste organismerna med cellkärna, liksom de första flercelliga organismerna dök upp för cirka 2,1 miljarder år sedan. En halv miljard år senare såg alltså de första växterna dagens ljus, och för cirka 600-760 miljoner år sedan dök de första djuren upp på jorden.
Källa: TT