I ett laboratorium i källaren på Sveriges Lantbruksuniversitet sitter fyra uppkopplade bladlöss på varsitt blad. De hjälper forskarna att se om växterna kan signalera till varandra att de blir attackerade.

Det är bara ett försök av många som forskare över hela världen gjort de senaste åren för att se hur växter kommunicerar och uppfattar sin omgivning.

— För tio år sedan fick man inte prata om beteende hos växter, men nu finns det hundratals böcker och många forskar om det, säger Stefano Mancuso på besök på SLU.

Han är professor i växtneurologi i Florens i Italien och en av de främsta forskarna inom växters kommunikation. Han har nyligen publicerat boken Brilliant green – the Surprising History and Science of Plant Intelligence och är en stark förespråkare för växternas intelligens. Han går till och med så lång att han säger att växter har ett medvetande.

– Alla växter har förmågan att uppfatta alla relevanta parametrar i miljön runtom dem. Samtidigt kan de också känna av beteendet av andra levande organismer, både växter och djur, i närheten. De är helt medvetna om sin omgivning, och på det viset är de medvetna varelser, säger han.

Den senaste tiden har även boken Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben, som handlar om trädens kommunikation, fått stor uppmärksamhet, både i Sverige och internationellt.

Växter kan höra dina steg

Växter kommunicerar på två sätt. Dels genom rotsystemet och dels med hjälp av gaser och dofter i luften. Mancuso studerar i huvudsak rötterna och påpekar att de tar inte bara upp vatten och näring, utan är mycket mer avancerade organ än så.

En liten växt kan ha en miljard rotspetsar som den känner sig fram med under jorden, och ett stort träd kan ha hundratals miljarder, alla små sensorer. En rot kan registrera minst 20 olika kemiska och fysikaliska signaler.

Det handlar om vatten, salt, gravitation, kemikalier, elektriska och magnetiska fält till exempel. De kan till och med både ge ifrån sig och känna av lågfrekventa ljud i form av vibrationer. Som steg på markytan.

– Ja i princip kan de det. De har alla nödvändiga sensorer för att höra steg på marken.

Rinnande vatten ger ifrån sig samma lågfrekventa ljud på cirka 200 hertz. Så förmågan att uppfatta vibrationer hjälper växterna att hitta vatten.

– Växter är oerhört duktiga på att upptäcka rinnande vatten och styra sina rötter ditåt, säger Stefano Mancuso.

Tar hand om sin familj

Rotsystemet som har miljarder känselspröt är sammanvuxet med andra växters rötter. Tillsammans bildar de ett stort nätverk som skickar elektriska och kemiska signaler. Mancuso påpekar att man inte borde se träden i skogen som enskilda individer utan skogen är en stor varelse med ett sammanbundet rotsystem av närbesläktade träd.

En moderplanta kan till och med föra över näring till de små skotten runtomkring för att avkomman ska klara sig bättre i väntan på att plantan ska växa sig tror och själv nå upp till solljuset.

– Det är bara människor som tar hand om sina ungar så länge, säger Stefano Mancuso och skrattar.

Ropar på hjälp

Växterna pratar inte bara under marken, utan också genom luften med hjälp avflyktiga ämnen eller dofter. Var deras ”näsor” sitter vet ingen ännu, men forskarna på SLU har kunnat visa att växterna märker om dom har tuffa konkurrenter i närheten.

Växter kan även varna varandra för insektsangrepp, och till och med kalla på hjälp med hjälp av doftämnen. Då kommer rovinsekter och tar hand om skadedjur som attackerat växten.

– Dofter är det vanligaste sättet som växter kommunicerar med, säger Mancuso.

”Måste erkänna växters värde”

Växter kan både känna och röra sig, men det går i allmänhet så sakta att vi inte uppfattar det. Men varför ska växterna känna och höra? Det handlar förstås om att upptäcka hot och att öka chanserna att överleva.

Det är särskilt viktigt eftersom växter inte kan fly som ett djur som utsätts för fara. Växten måste upptäcka problem i tid och hitta andra strategier för att lösa dem.

– Det är därför växten måste kunna känna av och uppfatta allting. De måste registrera minsta förändring för att sätta igång ett försvar för att överleva.

Växternas nyupptäckta förmågor har inte bara ekonomisk nytta för odlingar utan gör också att vi borde se på dem med andra och nya ögon, menar Stefano Mancuso.

– Vi måste titta på de här organismerna på ett mycket mer allvarligt sätt. För det första är vi beroende av dem, och för det andra är de lika komplexa som djur. Därför har de en värdighet som vi måste erkänna, säger han.