Foto: TT

”Virus kan också vara snälla”

Uppdaterad
Publicerad

Virus har aldrig haft ett bra rykte. Men nu menar forskare att vissa virus kan vara bra för oss, på samma sätt som nyttiga bakterier.

Att nyttiga bakterier är viktiga för våra tarmar har varit känt sedan länge. Bland annat stärker de immunförsvaret och skyddar mot skadliga bakterier.

Men enligt en ny studie, utförd vid University of Texas och presenterad i tidskriften Nature, kan även virus ha dessa skyddande egenskaper.

Gav möss bättre immunförsvar

Studien gjordes genom att ge antibiotika till möss, så att de förlorade sin tarmflora.

Mössen smittades sedan med en motsvarighet till vinterkräksjukan, och forskarna undersökte hur mössens tarmar reagerade på viruset.

Det visade sig att viruset stärkte mössens immunförsvar, samtidigt som skador i deras slemhinnor läkte. Viruset skyddade alltså mössens tarmar på samma sätt som bakterier hade gjort.

Forskarnas hypotes är att virus kanske redan ingår som en del i den naturliga tarmfloran hos djur och människor, eftersom man i andra studier upptäckt virus även hos friska individer.

– Det här är första beviset på att tarmvirus kan ha positiva effekter för den smittade. Det kan även finnas fler tarmvirus som fungerar på liknande sätt, men det är upp till vidare forskning att bevisa, säger Julie Pfeiffer, mikrobiolog vid University of Texas.

Svensk expert: ”Försiktigt positiv”

Lennart Svensson är professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet. Han säger till SVT att han är ”försiktigt positiv” till de amerikanska forskarnas resultat.

– Det här är mycket välgjord forskning, oklanderlig faktiskt. Det mest intressanta är att man sett att viruset på något sätt aktiverar mössens genetiska immunförsvar, säger han.

Resultaten är dock inte lätt överförbara till människor.

– Man måste tänka på att det här är gjort på bakteriefria och extremt inavlade möss. Det är ett långt hopp därifrån till människor.

”För 20 år sedan hade det låtit som trams”

Han är däremot inte helt främmande för forskarnas resonemang.

– Det är bara en liten del av alla virus som ger oss kliniska symptom. Kanske är det så att virus medverkar till att stärka ett bra immunförsvar, säger Lennart Svensson.

– Hade du frågat oss virusforskare om detta för 20 år sedan hade vi tyckt att det låter som trams. Men det sker en otroligt teknikdriven utveckling inom medicinen, som gör att man upptäcker både ditten och datten.

Vad skulle krävas för att se om detta gäller även för oss?

– I USA har det gjorts 10-15 studier där frivilliga smittats med vinterkräksjuka. Det har tagit kunskapen om den sjukdomen framåt.

– Jag kan tänka mig att man i USA hade kunnat få för sig att behandla frivilliga med antibiotika och sedan ge dessa personer viruset. Då hade man kunnat fråga sig: Vad händer hos oss?

Möss, människor och kräksjuka

Viruset som mössen smittades med, murint norovirus, är väldigt likt det virus som orsakar vår vinterkräksjuka. Men sättet vi reagerar på viruset skiljer sig åt på en viktig punkt. ”Möss kan inte kräkas. De får kräkreflexer till hjärnan, men dessa går inte tillbaka till magen. Och det murina noroviruset orsaker inte lika mycket diarréer som vår vinterkräksjuka”, säger Lennart Svensson, och menar att det är ytterligare en anledning till att man inte bör översätta resultaten till mänskliga förhållanden innan kopplingen mellan virus och tarmfloran studerats vidare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.