Missbrukarvården har kommit i fokus sedan riksdagsledamoten William Petzäll nyligen avled efter att förgäves sökt hjälp för sitt missbruk. Han ville bland annat  ha behandling med metadon.

Under det kommande riksdagsåret väntas regeringen lägga ett förslag på ny narkotikapolitik baserat på den utredning som regeringens utredare Gerhard Larsson presenterade i april 2011.

Gerhard Larsson kallar förslagen ”en genomgripande reformering av den svenska missbruks- och beroendevården” som nu styrs av ett regelverk med 30 år på nacken.

En av de viktigaste punkterna i utredningen är att missbrukarvården flyttas från kommunerna till landstingen. Det är i landstingen som resurserna finns – eller i all fall kommer att finnas – om det blir som Gerhard Larsson hoppas.

Han anser dessutom att det behövs en lag för att missbrukarvården ska prioriteras högre.

Moralism

Enligt Gerhard Larsson finns det ibland en bakomliggande moralism som delvis kan förklara att missbrukarvården ofta får stryka på foten när det görs nedskärningar.

-Det finns en värdering av att det är skillnad på en person som så att säga självförvållat har orsakat sitt missbruk jämfört med någon som har cancer eller hjärtproblem. Då anser man sig inte kunna prioritera insatserna för missbrukarvård, säger han.

Om det inte finns en lag är det lätt att missbrukarvården nedprioriteras, menar Gerhard Larsson. En tydligare lag skulle också göra vården av missbrukare likvärdig över hela landet.

-Vilken vård man får ska inte vara beroende på var man bor, vilket det gör idag, säger Gerhard Larsson.

Fler döda än i trafiken

I utredningen finns  inte mindre än 70 förslag till en förändrad missbrukarvård. Ett av dem är att det måste  bli vanligare att använda så kallade substitutionspreparat, framför allt metadon, som missbrukaren tar i stället för narkotikan. 

Syftet är att minska dödsfallen där narkotika är inblandat. I fjol avled 487 personer med olika typer av narkotika i blodet, alltså fler än en person om dagen. År 2001 var siffran 350. Som jämförelse kan man notera att år 2011 dog 314 människor i trafiken.

Det finns drygt 30.000 tunga narkotikamissbrukare i Sverige. Av dem är drygt 10.000 heroin- eller opiatmissbrukare. I dag får bara 40 procent heroin- eller opiatmissbrukarna metadon eller liknande preparat. Det är en låg nivå internationellt sett.

-Om vi jämför med våra grannländer borde vi ligga på omkring 60 procent, säger Gerhard Larsson.

Skademinskning med metadon

Metadon och liknande preparat, framför allt subutex, förlänger livslängden hos tunga missbrukare och får dem att fungera i samhället, är Gerhard Larssons linje. Men han vill av psykologiska skäl inte använda uttrycket ”harm reduction” (skademinskning). Han påpekar att det är ”negativt värdeladdat i vissa kretsar”.

Det gäller att möta verkligheten och ta hand om dem som fastnat i ett beroende som oerhört få orkar bryta sig ur, menar han.

-Vi ska på olika sätt jobba för att narkotika inte finns tillgängligt i Sverige men vi kan inte vara märkligare än andra länder. Det kommer att finnas narkotika även här.

-Sjukvårdens uppgift är att bota men om det inte går ska man arbeta för att lindra. Att ge substitutionspreparat är att lindra konsekvenserna av ett beroende. säger han.

-Medellivslängden för en heroinmissbrukare, som börjat i 15-20 årsåldern, är cirka 42 år. Den som får substitutionspreparat lever längre och fungerar bättre socialt. En del av dem kan till och med jobba, säger han.

-Det finns de som gått på metadon i 30 år och som nu är i 70-årsåldern.

Metadon ifrågasätts

Ett problem med utskrivning av metadon till missbrukare är, enligt kritiker, att mycket av metadonet hamnar hos andra än dem som finns i metadonprogrammen.

Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet personer som avlidit med metadon i kroppen. Detta sätter skeptikerna i samband med att nya regler, som började gälla 2005, gjorde förskrivning av metadon vanligare.  

Gerhard Larsson medger att detta är ett problem och att det bland annat beror på ”spill” från metadonprogrammen. Han påpekar dock att det förkommer illegala ersättningssubstanser som smugglas in i landet. 

Stöts ur programmen

Enligt Gerhard Larsson är ett annat problem att många allt för lätt stöts ut från metadonprogrammen även om de har fått en plats där.

-Det kan vara personer som är lite ”stökiga”. De kan vara lite tjafsiga eller oberäkneliga, ha ett sidomissbruk eller ha gett metadonet vidare till andra.

I sådana lägen borde man istället gå in med mer kraftfulla insatser, menar Gerhard Larsson

-Det kan vara att man inte får tabletter för mer än en eller två dagar. Man kan till och med få komma tillbaka för varje tablett och ta den under tillsyn.

-De kan också erbjudas plats på ett behandlingshem där de får tid att anpassa sig till ersättningspreparaten.

Så är det inte i Sverige nu.

-I andra länder, där man gör så, är risken mindre att missbrukaren tar en överdos, vilket annars ofta händer, säger Gerhard Larsson, som påpekar att detta även skulle minska ”spillet” från behandlingarna.