Folkhälsomyndigheten rekommenderar barn och ungdomar att ha fysisk aktivitet minst en timme per dag, pulshöjande träning åtminstone tre gånger i veckan, liksom aktivitet för skelett och muskler. Men forskning visar att bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når den nivån, och 14 procent av flickor på gymnasiet.
Carolina Klüft är verksamhetschef för Generation Pep, en organisation som arbetar för barn och ungdomars hälsa. Hon är orolig för att pandemin ska göra att ännu fler slutar röra på sig.
– Vi står inför en stor utmaning. Att stoppa smittspridningen är såklart viktigast men det är såklart problematiskt eftersom vi redan innan pandemin hade barn och unga som inte lever upp till rekommendationerna kring fysisk aktivitet. Det är inte bara idrott, utan ur ett större perspektiv att barn och unga blir allt mer stillasittande.
”Väldigt oroande”
Klüft trycker på att det är ett stort ansvar som hela samhället nu måste ta för att inte dra på sig en stor ”hälsoskuld”.
– Detta får konsekvenser både för individer och samhället i stort. Det har blivit än mer fördjupat under pandemin och det är såklart väldigt oroande och beklagligt, att så många unga i dag tappar sina vanor, även om vi vet varför. Men det blir en utmaning framåt och det kan vara en stor hälsoskuld som vi behöver ta med oss.
”Vi måste riva de hindren”
Redan före pandemin fanns det hälsoklyftor mellan barn och unga beroende på vilka socioekonomiska förhållanden man växer upp i, vad tror du om den utvecklingen nu?
– Tyvärr ser det i många studier ut som att hälsoklyftan blir allt värre, det är otroligt beklagligt. Vi måste alla ta ansvar nu framåt. Under en pandemi drabbas oftast de som redan innan har svårare att komma i aktivitet. Vi måste riva ner de hindren så att vi får en förflyttning för alla barn och unga till mer aktivitet. Då behöver det finnas tillgänglighet – föreningsliv, hallar, grönområden, platser, skolan, ledare, lärare och såklart beslutsfattare. Vi har alla ett ansvar och måste ta detta på allvar.
– Alla barn har rätt till en god hälsa. Samhället måste ta tag i det nu, om vi inte ska ha ett samhälle i framtiden där människor inte mår bra – både fysiskt och psykiskt.
Ni vill se en nationell handlingsplan, vad skulle den innehålla?
– En handlingsplan ska innehålla gemensamma mål som någon måste ta ansvar för på nationell nivå, det blir givetvis beslutsfattare. Som följer upp målen så att vi hittar strukturella förändringar som ger alla barn och ungdomar möjlighet till fysisk aktivitet och bättre matvanor. Det finns inte i dag, och då trillar det lite mellan stolarna.
Idrottsministern positiv
Idrottsminister Amanda Lind är i grunden positiv till nya förslag.
–Vi har inte tagit ställning till just det förslaget men jag välkomnar alla förslag som kommer till hur vi kan underlätta barn och ungas fysiska aktivitet, säger hon till SVT Sport. Det vi har gjort är att socialdepartementet har tillsatt en nationell samordnare för fysisk aktivitet som kommer att ha nära kontakt med idrottsrörelsen och titta framåt och se vad som ytterligare behöver göras. Vi har gett uppdrag till Boverket att jobba med anläggningar och vi skjuter till pengar till mer daglig rörelse i skolan. Men vi behöver göra mer och jag ser fram emot att diskutera tillsammans med RF vad som krävs för att idrotten ska kunna återstarta efter pandemin och även nå fler barn, de som redan halkade utanför redan innan pandemin.
Kan du se att det kan bli en handlingsplan på sikt?
– Jag vill inte utesluta någonting. Grunden är att vi måste ha en levande idrottsrörelse i vårt land och sen ska vi jobba med andra delar när det gäller barns välmående och fysisk hälsa.
SE MER: ”Vi får ju vara i skolan, så varför skulle vi inte få träna?”