Nordén, med ett OS-silver i triathlon från 2012, satsar numera på längre distans.

I senaste VM i Ironman, som skulle avgjorts 2021 men som på grund av pandemin sköts upp till tidigare i år, slutade hon sexa.

När hon nu debuterade i legendariska tävlingen på Hawaii blev resultatet snäppet bättre med en femteplats.

Tiden på den tuffa banan var hennes bästa någonsin i Ironman, 8.54,43, trots ett fem minuter långt tidsstraff för ”drafting” under cyklingen.

– Det är fem minuter där man får stå i ett ganska förnedrande penaltytält. Det är hemskt, man står där och ser stoppuret räkna ner från fem minuter och så ser man sina medtävlande cykla förbi och dra iväg. Det är ett test på skallen att orka tycka det är fortsatt kul att tävla och inte bli lack på det hela, säger Nordén.

”Var inte vackert”

Nordén cyklade betydligt snabbare än tidigare efter straffet och lyckades sedan prestera sin bästa ”mara” på en Ironman.

– Nånstans där började jag om loppet i huvudet och skippade den passiva planen vi hade inför löpningen och körde så hårt jag bara kunde. Det var lite oklart hur jag skulle känna mig på löpningen efter det, och var inte vackert i början, men jag sprang upp mig. Jag är väldigt stolt.

Topp fem i tävlingen fick vara med på presskonferens och prisutdelning efteråt vilket skapade en speciell känsla menar Nordén.

– Omtumlande. Att vara topp fem i den här tävlingen är lite av ett livsmål om man säger så. Det är en tävling som jag sett fram emot hela karriären.

Hur återhämtar man sig efteråt?

– Kortsiktigt var det katastrof med ett dopningstest direkt en kilometer bort. Då var jag helt i bitar. Jag fick sätta mig ner på vägen, fick blodsockerfall och höll på att svimma. Direkt efteråt är man inte så mycket mäniska. Men när man väl får vila och få i sig mat så... Kommande två veckor kommer det nästan vara hel vila. Och sen behöver psyket också återhämta sig efter en sån här dag.

Nordén var drygt 20 minuter bakom den överlägsna vinnaren Chelsea Sodaro, USA.