Storskaliga vädermönster tenderar ofta att bestå eller återkomma flera gånger över mer eller mindre lång tid. Man säger då att en viss typ av
”väderregim” dominerar över ett visst område. Till exempel kan det yttra sig i bestående varmt/milt eller kallt väder, evigt regnande eller snöande, långvarig torka osv.
Det går att ställa en form av prognos, eller snarare resonera kring för sannolikheten att en viss väderregim blir återkommande under en säsong. Detta är vad man ofta kallar en ”långtidsprognos”, men jag undviker gärna den benämningen. Det är nämligen ingen regelrätt väderprognos. Flera utländska aktörer, bland annat i USA och Storbritannien, har gjort den här typen av prognoser under flera års tid. Ganska ofta med tillfredställande resultat. Vintern 2017-2018 (december-februari) blir mitt första försök att ställa en ”prognos” i det här formatet.
Schematisk bild över hur vädret kan komma att upplevas över Europa vintern 2017-2018. Bedömningen förhåller sig till vad som är klimatologiskt ”normalt” i respektive område.
Skandinavien: Sammantaget lite mildare i norr, lite kallare i söder
I Skandinavien ser perioden december-februari ut att som helhet bli lite kallare än brukligt i söder medan norra Skandinavien får lite mildare väder som helhet. Man måste komma ihåg att detta är relativt. Klimatologiskt sett är norra Skandinavien kallare än södra. ”Lite mildare” i norr syftar till att mildluftsattacker västerifrån kan bli fler än vanligt, medan dessa blir något färre i söder och att kylan österifrån lättare når in med ostliga vindar. Den här vädersituationen uppstår ofta när högtryck når in österifrån, vilket är det vädermönster jag bedömer kommer dominera över Skandinavien den här vintern.
Högtryck innebär också ganska torrt väder och det därför svårt att säga var det kan falla mest snö eller regn, med undantag för fjällen och Norrlands inland där det allt som oftast är mer snö än i övriga delar av området.
Man kan inte utesluta ordentliga kalluftsutbrott eller mildluftsattacker som berör hela Skandinavien eller när dessa inträffar. Enskilda månader kan därför komma att bli ganska olika varandra. Om det blir en vit jul i hela landet eller inte går alltså inte att säga med den här typen av prognoser.
Resten av Europa: Kyla och snö i öster, blött i syd och väst
Högtryck i öster brukar ge kallt väder i östra Europa och västra Ryssland, troligen även en del snö. Det är också denna kyla som delvis pressar västerut. För södra Europas del blir det troligen rätt blött i gränsen till varmluften över Medelhavet. Södra Spanien, samt ostligaste Medelhavsområdet får förmodligen rätt varmt vinterväder, men periodvis en del regnoväder också. Dessa kan bli kraftiga till följd av stora temperaturkontraster.
Osäkerheter
Som alltid när det kommer till väder och vår kaotiska atmosfär finns det en hel del osäkerheter. Den här prognosen kan förstås bli rejält fel, även om detta enligt min bedömning är det här det mest sannolika scenariot. Det kan alltså både bli rejält mildare eller kallare än vad jag har tänkt mig. Sedan medför också den här prognosmetoden en hel del osäkerheter. Även om mycket av den bland annat baseras på resultat från vetenskapliga forskningsrapporter är själva metoden inte vetenskapligt testad.