Det är temperaturen som bestämmer hur mycket vattenånga luft kan innehålla innan den är mättad och det bildas droppar. Till exempel motsvarar ett hundra procents luftfuktighet ca 17 gram vatten per kubikmeter om luften är 20 grader men bara ca 9 gram per kubikmeter om luftens temperatur är 10 grader.
Vinden viktig
Dimma kan bildas på flera olika sätt men i ett högtrycksläge sker det som vanligast genom att markytans temperatur faller och i sin tur kyler luftlagren ovanför. Men för att dimman ska växa på höjd behövs också lite vind annars sprids inte markens fallande temperatur upp genom luftlagren. Utan vind urvattnas bara den marknära luften och vattenångan faller ut som dagg. Men har vi en lagom vind kan dimma växa sig flera hundra meter tjock.
När den horisontella sikten är nedsatt av små vattendroppar till under 1 km är det dimma. Är sikten mellan 1 och 10 km är det dis.
Äts upp underifrån
När solen går upp på sommaren sipprar dess strålar ner genom dimman och börjar värma markytan. Den uppvärmda luften, som kan innehålla mycket vattenånga, stiger och får dropparna i luften att dels kondensera och dels bli moln på lite höjd istället. Dimman äts helt enkelt upp underifrån.