Oavsett vilket väder man gillar så förekommer det åtminstone någon gång och någonstans i landet varje väderår. Skillnaderna är stora, eller vad sägs om 90,6 grader mellan köldrekordet på 52,6 minusgrader i februari till värmerekordet på 38,0 grader i juni och juli.

Medeltemperaturen över året ligger lite på minussidan i främst delar av Lappland, medan det är en stigande trend ner mot kusten i norr och än mer söderut över landet. Bland landets officiella temperaturstationer har Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen statistiskt sett kallast med en årsmedeltemperatur på 2,9 minusgrader, medan den skånska västkustkvartetten Falsterbo, Malmö, Landskrona-Örja och Helsingborg har varmast med 9,2 grader.

Nederbördsfördelningen över året följer givetvis de enskilda månadernas, där mest nederbörd (över 1000 mm) faller innanför Västkusten och lokalt i fjällen, medan främst delar av östra Svealand, östra Götaland och nordligaste Norrland får minst med under 500 mm. Bland landets officiella nederbördsstationer har Fröslida i inre Halland statistiskt sett störst årsnederbörd med 1300 mm, medan Abisko i nordligaste Lapplandsfjällen har minst med 347 mm.

Varmare i hela landet och nederbördsrikare i nästan hela landet

Bytet från den förutvarande referensperioden 1961–1990 till den nuvarande 1991–2020 gav en förändrad medeltemperatur på 1–1,5 grad i större delen av landet, och utan större skillnader mellan olika delar av landet.

Nederbörden har till stor del ökat i och med referensperiodsbytet, mest i norra Norrland och västra Götaland, och allra mest i ett stråk innanför Västkusten. Bara lokalt är det svenska årsvädret nu torrare än tidigare, och det gäller främst delar av norra Gotland, Upplandskusten och Hälsingekusten.