SVT och Saltkråkan AB, som förvaltar Astrid Lindgrens rättigheter, har beslutat att klippa bort material från tv-serien om Pippi Långstrump. Ändringar har bland annat gjorts i scener där Pippi refererar till sin pappa som ”Negerkung”. I den nya versionen benämns han endast som ”kung”.
Flera verk har ändrats
Vid ett flertal tillfällen har kulturaktörer beslutat att ta bort utryck som kan väcka anstöt. Lilla hjärtat, Barna Hedenhös och Tintin är några av de verk som tidigare hamnat i rampljuset för debatten, där ena sidan menar att det är censur att ta bort ord och uttryck och den andra sidan anser att böckerna kränker människor. Men barnens röster drunknar i debatten menar Anna-Stina Takala.
– Många pratar utifrån sina egna vuxna perspektiv och menar att ”jag blir inte kränkt” och ”man måste lära sig”. Barnen har varit för dåligt representerade, menar hon.
Väljer bort böcker hemma
Anna-Stina Takala är bibliotekarie och arbetar som verksamhetsutvecklare för it och kommunikation på Botkyrka bibliotek. När debatten om ”Lilla hjärtat” var på tapeten hösten 2012 skrev hon en debattartikel om ämnet, dels i egenskap av bibliotekarie, och dels i egenskap av förälder till sin dotter som är afrosvensk. Hon väljer bort kultur som hon anser vara för stereotyp.
– Vissa böcker läser vi inte hemma, Pippi i Söderhavet till exempel. Det finns inget sätt för mig att förklara för min 7-åring varför de svarta barnen underkastar sig de vita i boken. Det blir så bisarrt , säger hon.
Diskussioner på sociala medier
På Kulturnyheternas och SVT Nyheters Facebooksidor har många tittare i dag debatterat beslutet att klippa bort sådant som kan väcka anstöt i tv-serien om Pippi Långstrump. Åsikterna i flödet går vitt isär och den stundtals intensiva diskussionen tyder på att beslutet väcker starka känslor. ”Jag hoppas det kommer en tid när vi ser tillbaka och minns och undrar varför vi inte stoppade det här tidigare” skriver en tittare. ”Varför förstöra ett kulturarv” frågar sig en annan, och ytterligare en person undrar ”Hur skall vi kunna lära kommande generationer att det var så förr i världen?”.
Men den farhågan delar inte Anna-Stina Takala.
– Den som i framtiden vill forska på det här området kan komma åt det ursprungliga materialet. Men bruksfilmerna, alltså det som når barnen i dag, måste ju utgå från de värden vi har i dag, menar hon.
Astrid Lindgren lyfts av alla sidor
Många personer kommenterar även Astrid Lindgrens roll – att hon inte var rasist. ”Om Astrid Lindgren hade levt i dag är jag övertygad om att hon varit för en sådan klippning(...)” menar en person samtidigt som andra hävdar totala motsatsen; ”SVT skärpning! Ni hade aldrig fått Astrid Lindgrens tillåtelse att klippa sönder hennes skapelser och än mindre att kalla det hon gjort för rasism.” Anna-Stina Takala tror att Astrid Lindgren är en anledning till ett starkt engagemang.
– Hon är ju en slags nationalikon, det svårt att kritisera Lindgren för hon har ju gjort så mycket för barnkultur. Nej, hon var inte rasist. Men vi är många om inte kallar oss rasister som ändå kan uttrycka oss så att andra blir kränkta, säger hon.