Därför väljer filmskaparna bort dialekterna

Uppdaterad
Publicerad

Har du också reagerat på att alla pratar stockholmska på film och tv? Oavsett var filmen utspelar sig. Det här är inget nytt fenomen, utan snarare tradition i svensk fiktion.

Kulturnyheternas filmkritiker Fredrik Sahlin har uppmärksammat att flera av våra senaste svenska filmer verkar lida av det här dialektmysteriet, och ställer sig undrande till hur filmskaparna tänker. 

Kulturnyheterna träffade Ludvig Andersson, en av producenterna bakom uppmärksammade filmen Cirkeln som också är en av de filmer som Fredrik Sahlin pekar ut, samt rollbesättaren Catrin Wideryd, för att ta reda på varför dialekterna lyser med sin frånvaro.

Dialektmysteriet

”Riskerar att bli pajigt”

– Engelsfors finns inte på riktigt, vi vet inte var det ligger, så i så fall skulle vi behöva välja. Ska det låta som de är från Örebro, Enköping eller Fagersta?, säger Ludvig Andersson och tillägger:

– Att ge sig på att lura våra skådisar att snacka Fagersta-mål, vi kände att det riskerar att bli pajigt. Det var inte en lång diskussion vi hade, det var en halv dags snack.

Catrin Wideryd är rollbesättare och har varit med och castat till både SVT-serien Jordskott och filmen Unga Sophie Bell. Den första med spelplats i norra Sverige och den senare i Skåne, bägge utan några spår av tungomål från närområdet.  

Rollprestation går före dialektkunskap

– Jag tror att vi inte har en tradition att jobba med dialekt som en del av ett karaktärsbygge. Ska man välja mellan någon som pratar bra dialekt, eller någon som passar skitbra för rollen men skånskan låter för bedrövlig? När vi pratar om bärande roller är det klart att vi behöver den personen som passar bäst för rollen, men jag håller med, det är många gånger man får tugga i sig att det är rikssvenska fast det borde vara skånska eller norrländska eller vad det nu är, säger Catrin Wideryd.

Trots att Cirkeln-produktionen velat att skådespelarna skulle prata med sin naturliga dialekt, så har faktiskt teamet tagit bort ett och annat stockholms-i i efterbearbetningen.

– Det hade ju varit roligt om de haft en dialekt som var passande, för dialekter är ju väldigt trevligt och någonting som man borde hjälpa till att hålla levande istället för att släta ut allting. Vi får väl tänka på det till nästa gång, säger Ludvig Andersson.

Se inslaget i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Dialektmysteriet

Mer i ämnet