Dymmelvecka, fetgrisar och askonsdag

Uppdaterad
Publicerad

I takt med att Sverige blivit allt mer sekulariserat har också en del av de kyrkliga högtiderna fallit i glömska. Kulturnyheterna passar nu under stilla veckan på att reda ut några av begreppen. Vem blir exempelvis fetgris på vita tisdagen?

Fastlagssöndagen

Dagen inleder fastlagen som består av tre dagar och avslutas med fettisdagen. I kristna länder har perioden ofta präglats av festande och karnevaler.

Askonsdagen

Ofta använt för onsdagen i påskveckan, som egentligen heter dymmelonsdagen (se nedan). Askonsdagen följer efter fettisdagen och markerar inledningen på den 40 dagar långa kristna fastan inför påsken. I och med Luther och reformationen avskaffades askonsdagen inom protestantismen, men dagen återinfördes på 1980-talet i kyrkoåret och övertog då botdagens tema.

Stilla veckan

Det som vi idag kallar för påskveckan har också gått under namnet dymmelveckan. Det är sista veckan i fastetiden och firas till minne av Jesus lidande på korset.

Palmsöndagen

Denna dag infaller på söndagen före påsk och är den dag som inleder ”stilla veckan”. Den är en hyllning till Jesus intåg i Jerusalem och dagen har fått sitt namn efter att folket då hälsade Jesus välkommen med palmkvistar i händerna.

Blåmåndag

Även känd ur namnen bull-, fläsk- och korvmåndagen. Dagen är urprungligen tysk och kommer i från Blauer montag då man klädde kyrkosalarna i blått eller svart. Denna dag kallades också frimåndag eftersom många var lediga denna dag. Detta förbjöds dock i skråordningen år 1669.

Vita tisdagen

Denna dag vaknade man förr och tände en brasa och lät röken flöda ut ur den rengjorda skorstenen. Sist upp ur sängen denna dag kallades fetgrisen.

Dymmelonsdagen

Infaller på onsdagen före påskhelgen. Hela veckan innan påsk, numera mer känd som stilla veckan, kallades tidigare dymmelveckan. Namnet kommer från att man under veckan innan påsk ersatte den högljudda klockringningen med slag av en dymmel (träkläpp).

Skärtorsdagen

Hör kanske visserligen inte till de bortglömda dagarna, men dess ursprung är mindre bekant. Skärtorsdagen var dagen då botgörare återupptogs i den kristna gemenskapen.

Annandag Pingst

Dagen som försvann... Sveriges nationaldag skulle bli helgdag och då fick Annandag Pingst stryka på foten. Pingsthelgen har trots det behållit sin status som en av de främsta bröllopshelgerna under året. Men grunden för Pingsten är enligt den kristna tron denna: 50 dagar efter påsk utgjuts Anden över Jesus lärjungar. Pingsten beskrivs ofta som hänryckningens tid.

Övriga året

Högtiderna ovan har direkt anknytning till påsken. Men när vi ändå är i farten kan vi inte låta bli att även sprida lite ljus över följande dagar.

Kyndelsmässodagen

Firas den 2 februari eller följande söndag till minne av att Maria bar fram Jesus i templet 40 dagar efter hans födelse.

Sexagesima eller Reformationsdagen

Denna dag hyllas ”Det levande ordet” och infaller söndagen 54 dagar innan påskdagen (i år 15 februari).

Mickelsmäss

Mickelsmäss infaller den 29 september, eller den söndagen som infaller mellan 29 september – 5 oktober, och är en åminnelse av ärkeängeln Mikael. I det gamla bondesamhället var Mickelmäss en av de största högtidsdagarna. Under veckan som följde fick tjänstefolket rätt att ta ledigt och rätten att säga upp sig.

Kulturnyheterna

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.