2019 svarade 93 procent av tillfrågade biblioteksarbetare i Sverige att de upplevt social oro – respektlöshet, bråk eller fylla – bland biblioteksbesökarna. 55 procent hade upplevt våld och 47 procent hade varit med om droghandel på arbetsplatsen.
Under pandemin har dessa siffror sjunkit något – 79 procent har upplevt social oro, 30 procent våld och 25 procent droghandel.
”Minskningen beror sannolikt till stor del på att biblioteken dragit ned på verksamhet och öppettider under pandemin”, skriver DIK, Facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor, i rapporten Bibliotek i kristid.
Nödvändigt?
1707 personer som jobbar på folkbibliotek, skol- och universitetsbibliotek har svarat på DIK:s enkät. 66 procent tycker att de åtgärder som vidtagit för smittskydd under pandemin har varit tillräckliga. 16 procent har svarat nej och 18 procent vet inte.
I slutet av 2020 rådde det oklarhet om biblioteken skulle ses som ”nödvändig verksamhet”. Folkhälsomyndigheten rekommenderade först att biblioteken skulle stänga. Ett par dagar senare ändrades rekommendationen, men då hade många redan hunnit stänga.
– Biblioteken måste bli en del av Sveriges totalförsvar och klassas som samhällsviktig verksamhet, säger Anna Troberg, DIK:s orförande.
Ledarskapsbrister
”Många betonar att det måste finnas handlingsplaner och gemensamma riktlinjer för att man vid nästa kris ska kunna agera snabbare och mer genomtänkt”, står det i rapporten. Anna Troberg skriver att det råder en ”galopperande brist på krisberedskap” på biblioteken och att bristen på ledarskap varit tydlig.
– På många bibliotek har personalen själv fått ta fram smittskyddsåtgärder och ibland kämpat mot sina chefer för att få till enkla åtgärder som plexiglas vid lånedisken, säger Anna Troberg.
Missnöjet med ledarskap återspeglas i frågan på om man någon gång det senaste året funderat på att byta jobb. 48 procent av folkbibliotekarierna och 52 procent av skolbibliotekarierna har svarat ja på frågan och det vanligaste skälet är just dåligt ledarskap.
