När barn- och ungdomsförlaget Bonnier Carlsen i vintras gav ut ”Den stora boken om Barna Hedenhös” blev det ramaskri.

I boken, skriven 1950, definierades den nordamerikanska ursprungsbefolkningen genom sin hudfärg – och hudfärgen beskrevs som negativ.

Stereotyper kritiserades

Bonnier Carlsen kritiserades för att återge förlegade rasistiska stereotyper, vilket inte är första gången. Både Lilla Hjärtat och Tintin-böckerna har orsakat hätska debatter.

På onsdagskvällen bjöd förlaget in till ett samtal på ABF-huset i Stockholm, för att diskutera hur de och övriga branschen ska förhålla sig till gamla böcker och förlegade ideal.

– Hela tiden ställs vi inför de här frågorna och hur vi ska hantera dem. Om vi ska ändra, kan man ändra, ska vi skriva ett förord och vad säger i så fall ett förord? säger Eva Dahlin, litterär chef på Bonnier Carlsen, till Kulturnyheterna.

”Det är komplicerat”

Och vad har Bonnier Carlsen kommit fram till?

– Vi har väl mest konstaterat att det är komplicerat och svårt, och att vi måste bedöma det från fall till fall, säger Eva Dahlin.

I panelsamtalet som hölls på onsdagkvällen deltog förutom Eva Dahlin även författaren Qaisar Mahmood, bibliotekarien Alle Eriksson, författaren Mårten Sandén, förlagschefen för Rabén & Sjögren – Ann Sköld Nilsson – och litteraturkritikern Lotta Olsson.

”Ett Sverige i förändring”

Dagens Nyheters litteraturkritiker Lotta Olsson har ändrat inställning till gamla klassiker efter de senaste debatterna.

– För några år sedan blev jag jätteupprörd när man pratade om att stryka i Astrid Lindgren eftersom det är stor konst (...) I dag kan jag inte läsa de här böckerna på samma sätt. Vi lever i ett Sverige i förändring och de gamla värderingarna är inte så självklart lätta, säger Olsson till Kulturnyheterna.

”Varför göra nytryck?”

Bibliotekarien Alle Eriksson håller med.

– Jag tycker absolut att man ska ha kvar barnböcker från till exempel 50-talet som referensexemplar på Kungliga Biblioteket och som forskningsexemplar, eftersom det är viktigt att vi ser Sveriges rasistiska historia. Men jag förstår inte varför man måste göra nytryck av de här böckerna när man vet bättre i dag, säger hon.

Bonnier Carlsen drog efter kritiken tillbaka ”Barna Hedenhös upptäcker Amerika” ur samlingsvolymen, men hittills har förlaget inte velat prata om hur de resonerade när de tryckte upp boken inför julhandeln.

Tryckte utan diskussion

Hur resonerade ni när ni gav ut den stora boken om Barna Hedenhös?

– Vi trycke den utan att resonera kring den, säger Eva Dahlin på Bonnier Carlsen.

Gjorde ni fel när det gällde den utgivningen, tycker du?

– Ja.

Ska läsa igenom arkivet

För att bättre kunna motivera sin framtida utgivning läser nu redaktionen på Bonnier Carlsen igenom de äldre titlarna som de ger ut.

– Vi ska veta varför vi trycker böckerna.

Har ni referensgrupper med som diskuterar olika infallsvinklar?

– Nej det har vi inte, men det är något som jag önskar att vi skulle ha, säger Eva Dahlin.