Det är genrep och med visst motstånd har vi har fått ensemblens tillåtelse att se Almstriden i Galärparken på Djurgården, Stockholm. För många av skådespelarna är det första gången de möter publik på över ett år och nerverna är förstås på helspänn. Kommer replikerna att studsa eller ska de falla döda till marken? Vi har lovat att förhålla oss till situationen.
Om motstånd handlar också själva pjäsen. Almstriden, denna mytomspunna tilldragelse, som fyller halvsekel i år. Infödda stockholmare, något äldre än vi, darrar stolt och nostalgiskt på rösten då de vittnar om sitt eventuella deltagande i nämnda strid – med all rätt för almarna står ju ståtligt kvar och omringar Erik Glemmes tehus i Kungsträdgården.
Om vad som hände de där dagarna i maj 1971 har Stina Oscarson skrivit en pjäs med snabba ryck och glatt humör. Marika Willstedt har komponerat musiken, som hon leder med säkra pianofingrar från klaveret på scenen.
Även om Robert Fux som konferencier värmer upp publiken mer hot om föreläsning, filmvisning och tipspromenad i grupper bjuder föreställningen på nästan rakt igenom lättsam underhållning. Det är lite Knäppupp-revy över det hela med ärtiga musiknummer som gör svängig show av nutidshistorien. Scenen är en samtida kopia av platsen där det begav sig, almar av stålrör i skyn och tehuset på plats. Stickade ponchos, skinnrockar och batikmönster skapar skön 70-talsfeeling.
Vad gäller manus krävs det förstås både kreativitet och koncentration för att komprimera långrandiga beslutsprocesser till en dryg timme utomhusanpassad musikteater. Manusförfattaren Stina Oscarson manövrerar väl mellan karikerade politiker och alternativa aktivister med en okonstlad dialog som skildrar historien rakt på sak och med en hel del one-liners.
Tempot i ensemblescenerna – här har Parkteaterensemblen förstärkning från dansskolan Base23 – varvas med drömmande showstoppers. Här visar bland andra Katarina Ewerlöf prov på en oöverträffad tajming och musikalitet som både moderatpolitiker med hjärta och grå tjänstekvinna som blommar ut. Ja, sånginsatserna är överlag bra, och kommer att sitta säkert som berget så fort föreställningen kommit på rull.
Almstriden skildrar en reko och oskyldig tid då politiker hade kostym och hatt, och då man möttes över såväl åldersgränser som partifärg för att slåss för en gemensam sak. Frågan som föreställningen sägs diskutera – om det är rätt att skipa rättvisa medelst våld eller inte – känns dock en smula perifer i sammanhanget. För detta är föreställningen på tok för trevlig och harmlös.
Almstriden har urpremiär idag, 2 juni, och sätts upp i Galärparken fram tills 1 juli.
