Rembrandtmålningen ”Batavernas trohetsed” är värderad till en miljard kronor, vilket gör den till en av Sveriges mest värdefulla tavlor. Den donerades till Konstakademien i slutet av 1700-talet men har hängt på Nationalmuseum sedan öppningen 1866.
För fem år sedan började Konstakademin ta ut en årlig hyra på 400 000 kronor, men museet valde i september att inte förlänga kontraktet.
– Vi har inte möjlighet att betala den summa som de förväntar sig, sa Per Hedström, vikarierande överintendent på Nationalmuseum, till Kulturnyheterna i augusti.
Konstakademien har sedan dess letat efter andra lösningar, och beslutade i september att föra en dialog med Rijksmuseum i Amsterdam.
– Det skulle i så fall vara en tidsbegränsad deposition, skriver Elisabeth Alsheimer Evenstedt, ständig sekreterare vid Konstakademien, i ett mejl till Kulturnyheterna.
”Helt oacceptabelt”
Carl-Johan Malmberg är konstkritiker och hedersledamot i Konstakademien. Under hösten ger han ut boken ”Ögonblicket mellan, före och efter” tillsammans med Konstakademin. Boken handlar om just Batavernas trohetsed. Malmberg anser att tavlan ska stanna i Sverige och inte deponeras av Rijksmuseum.
– Helt oacceptabelt. Det får bara inte ske. Målningen ska vara kvar i Sverige, den är en del av svenskt kulturliv och spelat en stor roll för svenska målare, poeter och en svensk publik, säger Carl-Johan Malmberg.
Carl-Johan Malmberg menar att målningen, som är från 1600-talet, dessutom inte skulle klara av en flytt.
– Skulle akademin bestämma en flytt till Rijksmuseum så hoppas jag att konservatorerna säger nej, och dessutom att Riksantikvarieämbetet inte ger den utförseltillstånd. Den är för skör för det, säger han och tillägger:
– Den ska hänga på Nationalmuseum.
Konstakademien kommer under måndagskvällen att sammanträda och fatta beslut om tavlans framtid.