Zygmunt Bauman föddes 1925 i Poznan i Polen. Han studerade sociologi och filosofi vid universitetet i Warszawa men lämnade i slutet av 1960-talet Polen på grund av de antisemitiska kampanjerna i landet. Sedan 1971 levde han i exil i Storbritannien.

Han slog genom stort med boken ”Auschwitz och det moderna samhället” där han tolkade förintelsen som en konsekvens av strukturella aspekter, i allmänhet, och av moderniteten, i synnerhet.

Modernismen och sedermera det postmoderna samhället, där enbart de subjektiva och individuella sanningarna erkänns, är en röd tråd i Baumans arbete och forskning. Bauman menar att individualismen är ett av vår tids största hot, ett hot mot samhället som sådant, eftersom det minskar möjligheterna för att hantera det gemensamma.

– Det som utmärkte Bauman som sociolog var att han inte gick med i någon klubb för inbördes beundran, att han inte förälskade sig i ett visst forskningsområde eller en viss metod, utan hela tiden sökte adressera de sociala problemen vi som individer och samhälle står inför, säger Roland Paulsen, författare och lektor i sociologi.

Föränderlighet och medborgarlön

En av hans mest kända termer är ”flytande modernitet”. Det handlar om föränderlighet – att arbete, relationer och identitet inte ska ses som fastslagna företeelser.

Zygmunt Bauman gjorde sig även känd som en förespråkare av medborgarlön. Hans forskning och arbete har också varit avgörande för teorier kring prekariatet – det samhällsskikt som saknar trygghet på arbetsmarknaden på grund av exempelvis osäkra anställningsformer.

Produktiv in i det sista

Zygmunt Bauman var mycket produktiv. Drygt 60 böcker hann han skriva. I sin senaste bok ”Flytande ondska” som utkom så sent som 2016 ser han ondskan breda ut sig. Han beskriver det som att misstänksamhet och konkurrens kommit att bli grunden för vår identitet och våra levnadsvillkor.

Bauman var en kultakademiker som fyllde föreläsningsalar vart han än kom. Han hade förmågan att ringa in och ställa diagnos på det många upplever som karaktäristiskt för vår tid, den vidlyftiga konsumtionen exempelvis. Konsumtionsamhället är enligt Bauman en följd av den ökade individualismen, färre mellanmänskliga band och en utbredd känsla av politisk maktlöshet.

– Bauman var både en intellektuell och en forskare – en självklar kombination kan man tycka, men tyvärr alltmer ovanlig. Det, och att han mot slutet av sitt liv anklagades för att ha plagierat sig själv och Wikipedia gjorde honom mindre populär i det egna skrået än bland allmänheten, säger Roland Paulsen.

Zygmunt Bauman blev 91 år gammal, rapporterar den polska tidningen Gazeta Wyborcza.