Detta kan vara en kommersiell reaktion på den hemmatillvaro med extrakilon och resårbyxor som frodades under pandemin, enligt Skott.

– Bakslaget under och efter pandemin handlade väl om att man ett tag kunde sälja mjukisbyxor till folk som hittat en ny livsstil, men sen vill man sälja nya saker och då får man gå tillbaka till gamla knep, säger Julia Skott.

Ordet kroppsaktivism nådde sin mediala topp åren innan pandemin. Enligt en Mastersuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap från 2019 av Mikaela Wikström ökade användningen markant mellan 2015 och 2018. Efter 2019 har användandet i media blivit mindre vanligt.

Heroin chic gör comeback?

Ett annat kroppsideal som blivit desto mer omskrivet sedan tidningen New York Post meddelade att ”trenden är tillbaka” i slutet av 2022 är ”heroin chic”.

– Det var en trend som var som störst 90-talet och gick ut på att modeller såg undernärda ut och som om de hade partajat flera dagar i sträck, säger kulturjournalisten Caroline Hainer.

Hon säger att trenden ofta omtalats som ren smalhet, men att det snarare handlade om en motreaktion mot ett träningsfixerat glättigt 80-tal. Hon ser dagens spaningar om att heroin chic är tillbaka som en potentiell backlash mot liknande fenomen under 10- och 20-talen: wellnesstrender och träning som sundhetsideal.

Smalheten som norm

– Men också mot något mörkare – det skulle kunna vara en mottrend mot något som dominerat modevärlden: kroppspositivsm och plus size-modeller. När något kommer och hotar med faktisk förändring uppstår rädslor och det blir en motreaktion, säger Caroline Hainer.

Julia Skott menar att kroppsaktivismens tynande tillvaro riskerar att leda till minskad acceptans för större kroppar.

– Det finns en massa forskning som visar att om man får se olika sorters kroppar blir man positivt eller neutralt inställd till kroppen. Får man se många smala kroppar börjar man se det som norm, säger hon.