Tord Strannefors säger till SVT: s Agenda att en allt större del av dem som saknar gymnasiekompetens hamnar hos Arbetsförmedlingen. Just nu är den gruppen 60 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen.
Det kallas för den största utmaningen för Arbetsförmedlingen i dess senaste prognos. Personer utan gymnasiekompetens behöver mer stöd och längre insatser, framför allt utbildning.
Det finns flera orsaker till att allt fler av de personer som saknar gymnasieutbildning blir arbetslösa. Ett skäl är att det för varje år blir färre jobb där sådan utbildning inte krävs. Ibland kräver man det för arbeten där det egentligen inte behövs för att klara arbetsuppgifterna.
– Nu kräver man gymnasiekompetens för jobb där man tidigare inte gjorde det. Till och med hamburgerrestaurangerna vill ha gymnasiekompetens hos dem de anställer. Det ses som ett bevis på att man klarat av något, säger Tord Strannefors.
Dessutom har fler personer med kort utbildning gått från förtidspensionering till Arbetsförmedlingen. En tredje faktor är, enligt Tord Strannefors, att nyanlända invandrare numera snabbare hamnar hos Arbetsförmedlingen.
Enligt Strannefors är risken stor att hamna i ett ”livslångt handikapp på arbetsmarknaden” om man inte har gymnasieutbildning. Det blir i bästa fall korta jobb då och då med perioder av arbetslöshet däremellan.
Alla kan inte utbilda sig
Traditionell arbetsmarknadsutbildning passar inte för den här gruppen.
– Den är för kort och ligger oftast på för hög nivå. För en del i den här gruppen krävs det flera års utbildning, säger Tord Strannefors som önskar sig flera platser i kommunal vuxenutbildning och på folkhögskolor.
Men utbildning löser inte alla problem. Enligt Tord Strannefors är det inte realistiskt att alla med låg utbildning ska kunna eller vilja utbilda sig till ”anställningsbarhet” för arbeten där det krävs minst gymnasieutbildning. Det behövs även fler ”enkla” arbeten, jobb för lågutbildade, anser han.
Tord Strannefors är positiv till rutavdraget som han anser har skapat jobb där kraven på utbildning inte är så höga.
– Det går säkert att utveckla rut. I hemtjänsten har man inte tid med de äldre i dag. Där skulle man kunna, med hjälp av lönesubventioner, få fram jobb där man umgicks med de gamla och gick och handlade åt dem, säger han.
Tord Strannefors säger att vi måste acceptera att det behövs en arbetsmarknad med relativt enkla jobb.
– Det har funnits ett önsketänkande, att alla har en bra utbildningsbas, att alla klarar av skolan.
Utsatta grupper
I Arbetsförmedlingens senaste prognos är de så kallade utsatta grupperna på arbetsmarknaden
- personer med högst förgymnasial utbildning
- ungdomar, särskilt de med bristfällig utbildning
- utrikes födda, främst födda utanför Europa
- personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
- arbetslösa personer 55-64 år
Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetslösheten
Arbetsförmedlingens prognos för den totala arbetslösheten:
- 381 000 personer eller 7,8 procent år 2012
- 413 000 personer eller 8,4 procent år 2013
- 419 000 personer eller 8,5 procent år 2014
Källa: Arbetsförmedlingen
Utmaningen
I sin prognos (december 2012) skriver Arbetsförmedlingen om den utmaning man nu står inför:
”Den ständiga utmaningen att motverka en ökad strukturell arbetslöshet ställs nu på sin spets. En
sådan form av arbetslöshet drabbar de enskilda arbetslösa hårt med sannolikhet för definitiv
utslagning från arbetslivet. Det finns nu en ökad risk för att den strukturella arbetslösheten
permanentas på en högre nivå i efterdyningarna av nuvarande konjunkturförsvagning. Den
typen av arbetslöshet drabbar även svensk ekonomi negativt genom att potentiella BNP försvagas.”
Källa: Arbetsförmedlingen