Under flera år har det varit få som sökt en lärarutbildning i första hand, och därför har det ofta räckt med låga betyg eller resultat på högskoleprovet för att komma in. Så är det fortfarande även om söktrycket ökat något.
Men de med lägst resultat hoppar inte av i större utsträckning än andra. Enligt SVT:s kartläggning är det lika sannolikt att en student med höga resultat på högskoleprovet slutat efter en termin som en med låga resultat. När det gäller betygen är mönstret liknande även om avhopparna som grupp i snitt har något lägre betyg, 15,7 jämfört med 16,2 för de som är kvar.
Jonas Almqvist är prodekan på fakulteten för utbildningsvetenskaper på Uppsala universitet.
– Det förvånar oss. Innan vi och ni började undersöka det här trodde vi ju en massa saker. Vi är lika förvånade som alla andra att vi inte hittar några mönster. Det gör det också svårt att veta var vi ska sätta in insatserna, säger han.
SVT:s undersökning visar att män hoppar av i något högre grad än kvinnor, och yngre i något högre grad än äldre.
Avhoppen varierar något bland de olika inriktningarna. Flest avhopp finns bland de som läser till ämneslärare på högstadiet. Bland de blivande förskollärarna är det betydligt mindre andel avhopp.
Felval vanlig orsak
I Uppsala var det drygt 18 procent av de som började hösten 2012 som hoppat av efter en termin. För att ta reda på varför studenter väljer att sluta har universitetet frågat avhoppare som börjat på deras utbildningar till lärare dels 2006 och dels 2011.
– De flesta väljer något annat. Man kommer på att läraryrket inte var någonting för dem. Det näst största handlar om att utbildningen är för svår, säger docenten Carina Carlhed, som gjort undersökningen.
En annan slutsats är att skälen till att studenten sökt utbildningen har betydelse.
– De som fortsätter har svarat att man sökt utbildningen för att man är intresserad av ungdomars lärande och att man vill arbeta med människor.
– De som visar sig hoppa av svarar i högre grad att de tycker att lärare verkar vara ett intressant yrke och det fanns goda utsikter att få ett arbete, säger hon.
Så gjorde vi undersökningen
SVT kontaktade samtliga lärosäten som anordnar lärarutbildningar och begärde ut uppgifter om antalet registrerade lärarstudenter ht 2012 och antalet av dem som ej fortsatt sina studier vt 2013, samt i vilken urvalsgrupp dessa kommit in på utbildningen och vilken poäng de haft i den gruppen. Vi fick också uppgifter om avhopparnas kön, ålder och vald inriktning på lärarprogrammet.
Samtliga lärosäten kom in med de begärda uppgifterna.
Sedan begärde vi ut uppgifter från Universitets- och högskolerådet om samtliga antagna lärarstudenter ht2012, bland annat vad gäller fördelning av resultaten på högskoleprovet samt betyg.
Vi jämförde fördelningen bland avhopparna med fördelningen för samtliga. Vi jämförde även köns- och åldersfördelning.