Sverige och Europa lever fortfarande kvar i baksmällan efter den stora finanskraschen för sju år sedan. Och gång på gång har prognoser presenterats om att en högkonjunktur väntar runt hörnet. Ett exempel är statliga konjunkturinstitutet som sedan år 2010 varje år spått att vändningen i ekonomin ska komma om två, tre år. Prognoser som hittills visat sig vara felaktiga.
– Det är uppenbart att prognosmakarna varit för optimistiska. Men det är också uppenbart att de flesta börjar förstå det, säger Klas Eklund som är seniorekonom på SEB.
”Värre baksmälla än vi trodde”
Han menar att anledningen till de felaktiga prognoserna är att många ekonomer i Sverige gått efter historiska mönster där en lågkonjunktur följs av en högkonjunktur efter två, tre år.
– Det finns en stor internationellt debatt om att vi har hamnat i ett nytt läge i västvärlden. Det finns en ny normalitet som innebär betydligt långsammare tillväxt, långsammare inkomstökningar, högre arbetslöshet och större påfrestningar på arbetsmarknaden än tidigare. Och det håller prognosmakarna på att anpassa sig till. Men vi är inte riktigt där än, säger han.
För enligt Klas Eklund finns det fler långsiktiga faktorer som tynger ner ekonomin, som man inte känt till eller inte förstått konsekvenserna av.
– Baksmällan från finanskrisen var värre än vad vi trodde. Men det finns också andra mer långsiktiga faktorer som påverkar. Befolkningen växer nu långsammare, bortsett från invandring. Den tekniska utvecklingen kanske går långsammare än vad vi trott. Effektiviteten i arbetslivet utvecklas sämre av en lång rad historiska faktorer. Det är kanske så att it- revolutionen inte har gett de effekter på ekonomin som många hoppades.
Dyster prognos
Han menar att risken för att de här långsiktiga trenderna tynger ned ekonomin och kan vara en förklaring till varför det inte blir någon stark konjunkturuppgång.
Ekonomer och politiker har nu i en rad år tvingats skjuta upp när det ska komma en vändning i ekonomin. Senast är finansminister Magdalena Andersson som för en vecka sedan presenterade finansdepartementets prognos. I den skrivs tillväxten ned för de närmaste åren. Men sedan väntar bättre tider år 2017.
– Det är osäkra prognoser och det tycker jag är viktigt att understryka också när man presenterar dem, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Svårt få bukt med arbetslösheten
Men redan nu står det klart att det blir svårt att märkbart få ned arbetslösheten till 2016. Tidigare räknade finansdepartementet med en kraftig sänkning av arbetslösheten från dagens nivå på 7,9 procent till 6,7 procent om två år. Nu handlar det om att arbetslösheten sjunker med några tiondelar i år och nästa år till 7,4 procent.
– Vår bedömning är att arbetslösheten kommer att sjunka men att den sjunker betydligt långsammare än vad vi skulle önska, säger Magdalena Andersson (S).
Men enligt Klas Eklund är det nu svårt att få bukt med massarbetslösheten:
– Det finns stora risker i dag. Om tillväxten blir lägre, om effektiviteten utvecklar sig dåligt i näringslivet om skolan fortsätter att visa dåliga resultat, då blir det svårt att skaffa jobb till alla i befolkningen och till alla nyanlända. Då biter sig arbetslösheten fast på hög nivå. Problemet är dessutom att när arbetslösheten varit hög länge så blir det ännu svårare för de långtidsarbetslösa att skaffa nya jobb. Och där är vi ju nästan i dag.