Det är stor skillnad vilka kommuner det är som i snitt ha gynnats av de senaste årens skattesänkningar. Foto: Hasse Holmberg/Fredrik Sandberg/TT

Här bor invånarna som gynnats mest vid sänkt skatt

Uppdaterad
Publicerad

De senaste årens skattereformer har mest gynnat västkustbor och Stockholmskommuner. Minst gynnade har kommuner i glesbygd varit. Det visar SVTs:granskning av de större skattereformer som genomförts. Här är kommunerna där invånarna påverkats mest och minst av de genomförda skattesänkningarna.

De senaste åren har en rad skattesänkningar genomförts i Sverige. Statistik från SCB och SVT visar att det finns en trend där människor som bor i vissa kommuner gynnas mer av skattereformerna än andra.

SVT har tittat närmare på fem skattesänkningar som genomförts de senaste åren och som träder i kraft 2020. Det rör sig om den avskaffade förmögenhetsskatten, den ersatta fastighetsskatten, jobbaskatteavdragen, den avskaffade värnskatten och den höjda gränsen för statlig skatt.

Sverige möts: Skatterna

Skillnad mellan stad och landsbygd

Statistiken visar en skillnad mellan invånare i kommuner som ligger nära storstäder och kommuner som ligger ute på landsbygden. Av skattesänkningarna som genomförts de senaste åren har invånarna i kommuner på västkusten och de runt Stockholm gynnats mest. Kungsbacka, Öckerö, och Knivsta är bland de kommuner där invånarna gynnats mest av alla fem skattesänkningar.

Samtidigt är invånarna i kommunerna Haparanda och Ljusnarsberg bland dem som gynnats minst av samtliga fem skattesänkningar, tillsammas med Eda och Filipstad.

”Mer välbärgade i storstaden”

– Överlag bor människor med höga inkomster och stora förmögenheter i större utsträckning i storstadsområden. Därför gynnas människor i storstadsområden mer av skattesänkningar på höga inkomster och kapital, säger Spencer Bastani, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Som ett exempel är det bara en procent i Filipstads kommun som gynnas av den slopade värnskatten. I Kungsbacka kommun ligger den siffran på 10,7 procent.

I Danderyds kommun sänktes fastighetsskatten när den blev till en avgift i snitt med 4 209 kronor per invånare. Motsvarande siffra i Haparanda kommun låg på 206 kronor per invånare.

– Om vi tar den kommunala fastighetsavgiften som exempel, så är skatten inte proportionell mot fastighetens värde. Därför betalar ofta bostadsägare på landsbygden lika mycket fastighetsskatt som bostadsägare i storstäderna, trots att deras fastigheter är betydligt lägre värderade, säger Spencer Bastani.

Samtidigt understryker han att sänkningar av fordonsrelaterade skatter har motsatt effekt, och gynnar landsbygden i högre utsträckning, där behovet av att resa med bil är större på grund av exempelvis mindre utvecklad kollektivtrafik.

Spencer Bastani, docent i Nationalekonomi vid Linnéuniversitetet. Foto: Linnéuniversitetet/Pressbild

Komplicerande faktorer

Det är oklart hur allvarligt det är för kommunerna vars invånare gynnats minst av skattesänkningarna.

– En komplicerande faktor är det kommunala utjämningssystemet. Där går pengar från rikare kommuner som Stockholm till fattigare kommuner på landsbygden, men resurser omfördelas också till vissa storstadskommuner, som till exempel Malmö. Utjämningen innebär att invånarna på landsbygden kan slippa vissa kommunala skattehöjningar som annars skulle ha behövts genomföras om inte utjämningssystemet fanns, till exempel, säger Spencer Bastani.

Invånare i dessa kommuner gynnas i genomsnitt mest och minst av de fem skattesänkningarna

SVT har genom statistik från SCB undersökt vilka femtio kommuner där invånarna gynnats mest och minst av respektive skattesänkning de senaste åren.

Invånare i följande kommuner hamnar i topp 50 bland de som gynnas mest i samtliga skattesänkningskategorier (utan inbördes ordning):

• Nykvarn

• Knivsta

• Trosa

• Kungsbacka

• Härryda

• Öckerö

• Tjörn

• Lerum

• Kungälv

Invånare i följande kommuner hamnar i topp 50 bland de som gynnas minst i samtliga skattesänkningskategorier (utan inbördes ordning):

• Filipstad

• Eda

• Haparanda

• Ljusnarsberg

* Endast fyra kommuner var minst gynnade i samtliga skattesänkningskategorier.

Så gjorde vi undersökningen

Statistiska centralbyrån, SCB, har på SVT:s uppdrag beräknat regionala effekter av de större skattesänkningar som riktats till hushållen de senaste åren, och även de som finns med i statens budget för 2020. Syftet har varit att få en bild av i vilka kommuner i Sverige de personer bor som gynnats mest respektive minst av skattesänkningarna. 

De skatteförändringar som SCB beräknat effekterna av är:

  • Borttagandet av förmögenhetsskatt 
  • Borttagandet av fastighetsskatt 
  • Borttagandet av värnskatt 
  • Jobbskatteavdragen 
  • Höjning av brytpunkten för statlig skatt  

Urvalet av skatter har skett med stöd från Skatteverket. Det är större skatteförändringar som påverkar hushållen och påverkar utan att det ställs några särskilda krav. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige möts: Skatterna

Mer i ämnet