– Det vi gör är att vi ändrar reglerna om man har ett brevlådeföretag på Malta och ingen verklig verksamhet där. Nu kommer man löpande beskattas för de inkomsterna i Sverige. Det handlar om att kunna beskatta människor som får inkomster via de här bolagen bara för att undvika att betala skatt, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Som SVT och TT kunde avslöja var Maltabolag det i särklass vanligast förekommande bland svenskar som fanns i Paradisläckans 13 miljoner dokument med skatteupplägg världen över. 1.000 svenskar fanns med i det läckta bolagsregistret på Malta.
”Klart att det sticker i ögonen”
Det är lagligt att ha ett bolag på Malta och betala den löpande skatten där i stället för i Sverige, om verksamheten bedrivs på Malta, som exempelvis när det gäller spelbolag.
Det kan också vara lagligt i andra fall. Både Malta och Sverige är EU-länder och omfattas av den fria rörligheten för kapital.
Och Malta finns alltså också med på den vita lista med länder där regeringen har godkänt skattelagstiftningen för bolag. De länderna är undantag från grundregeln om att svenska ägare till utländska bolag ska beskattas löpande även i Sverige, om skatten är lägre i landet där bolaget finns.
På Malta är bolagsskatten på pappret hög, 35 procent. Men genom olika regler som ger skatten tillbaka till ägaren blir skatten ändå lägre.
– I praktiken hamnar bolagsskatten på Malta någonstans mellan noll och 10 procent, säger Jörgen Haglund, rådgivare och expert på internationell skatt på revisionsfirman PwC.
– Det är klart att det sticker i ögonen på många människor om det är så att man via skatteplanering försöker undgå att betala skatt. Det är en central del i den svenska modellen att man betalar skatt, säger Magdalena Andersson (S).
”Önskar att jag hade blivit mer förvånad”
Men finansministern är inte överraskad av det som kommit fram i Paradisläckan.
– Jag önskar nog att jag hade blivit mer förvånad än vad jag blev, säger hon.
Ändå har Malta funnits kvar på den vita listan år efter år. Listan har överhuvudtaget inte reviderats sedan 2007, trots att skatteplanering med internationella upplägg har blivit en växande politisk fråga, och betraktas som ett stort problem av EU-parlamentariker från höger till vänster.
Varför har ni inte sett till att ändra på det här tidigare?
– Man kan säkert fundera på om man skulle varit snabbare på bollen, säger Magdalena Andersson (S).
Så ser tidsplanen ut
Regeringen skickar nu förslaget på remiss. Det är tänkt att gälla från den 1 januari 2019. Men skärpningen gäller bara de utländska så kallade CFC-bolag som är rena brevlådeföretag.
Ett brevlådeföretag är ett företag som varken har kontor eller personal, utan bara existerar genom just en brevlåda. Bolagen kan vara en del i skatteupplägg eller användas för att gömma pengar, eller försvåra insyn i en verksamhet.
På Malta hävdar regeringen att de rena brevlådeföretagen är borta sedan länge och att bolag på Malta nu uppfyller kraven på kontor och ansvariga direktörer. Därmed klassas de inte som brevlådeföretag utan betraktas som bolag med verksamhet.
Om så är fallet kommer inte regeringen åt eventuella skatteupplägg med det nya förslaget.
Om man har placerat några miljarder på Malta och gör många miljoner i vinst, och har till exempel en handfull anställda, kommer man då behöva betala skatt med den här ändringen?
– Det är precis det de rättsvårdande myndigheterna ska kunna komma fram till nu: vad är ett brevlådeföretag och vad är en verklig verksamhet, säger Magdalena Andersson (S).