Riskaptiten börjar komma tillbaka hos investerare. I år har Stockholmsbörsen stigit med drygt sju procent, medan aktierna på IT-tunga Nasdaq-börsen i USA är upp hela 17 procent sedan årsskiftet. Vad gäller de mest riskabla tillgångarna som lockat småsparare de senaste åren, kryptovalutor, verkar rädslan bortblåst.
Den senaste tiden har det varit vild spekulation i nystartade så kallade ”memecoins”, som både rusat och rasat på väldigt kort tid. De största kryptovalutorna har däremot under våren trendat uppåt. Bitcoin har stigit 65 procent och Ether är upp 53 procent sedan nyår.
Det verkar som att kryptomarknaden bottnat ur efter den stora kraschen 2022 i kölvattnet av konkurser och bedrägeriskandaler i branschen, där haveriet i kryptobörsen FTX var det stora sänket.
– I början av året var antalet kryptotransaktioner faktiskt tillbaka på samma nivå som innan kraschen, medan värdet på transaktionerna är mindre. Intresset finns kvar, även om man inte satsar lika mycket pengar när räntan är högre, berättar Michael Gronager, vd för Chainalysis, ett amerikanskt analysföretag som mäter kryptoflöden globalt.
En halv miljon exponerade
En analys av Bank of International Settlements konstaterar att det var de stora investerarna som drog sig ur marknaden när kryptovalutorna Terra/Luna och FTX kollapsade, medan småsparare gick in och köpte.
– Det är ungefär en halv miljon svenskar som på ett eller annat sätt är exponerade mot krypto idag. Det finns ett väldigt stort intresse, särskilt bland yngre, säger Rikard Josefson, vd för Avanza Bank.
Finansinspektionen och nästan alla svenska banker har en restriktiv syn på kryptohandel. Josefson menar att det utöver risken för penningtvätt och bristande konsumentskydd kan finnas andra skäl för banksystemet att instinktivt rygga tillbaka.
– Om man tar perspektivet att krypto är en rörelse som bygger på att vi inte litar på centralbanksregimen och att det skulle bli stort, så får vi ett parallellt finansiellt system bredvid. Vad händer då med svenska kronan och handel?
