Valresultatet beskrivs som en chock för Storbritannien, men de starka marknadsreaktionerna uteblev, åtminstone till en början. Visserligen förlorade det brittiska pundet en del av sitt värde och noterade sin lägsta kurs gentemot dollarn sedan april, men något dramatiskt tapp blev det inte. Vid 9:30 låg nedgången på 2 procent.
Stigande börskurser
Kurserna på Stockholmsbörsen steg däremot svagt i den inledande handeln och efter en timme låg OMX-index på +0,4 procent. Likadant såg det ut på de flesta håll i världen med stigande aktiekurser.
Den största risken med valresultatet är att osäkerheten kring brexit, det brittiska EU-utträdet, ökar. Enligt plan skulle förhandlingarna inledas den 19 juni, men EU-kommissionären Günther Oettinger säger till tysk radio att han är osäkert om detta nu kan ske.
– De flesta på marknaden tycker att det är negativt. Man kan hantera svåra situationer om man vet vad som ska hända, men osäkerhet tycker marknaden inte om, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till TT.
Osäker reaktion
Att pundet skulle försvagas och räntemarknaden skulle reagera var ett scenario som hon räknat med. Även den brittiska tioåriga räntan har stigit, vilket antyder oro. Hur pass långsiktig effekten blir återstår dock att se.
– Vi vet inte hur den här dagen slutar. Vi såg det med brexit – att det var snabba kast och marknaden återhämtade sig, säger Winsth.
Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, gör samma analys.
– Marknaden har tagit emot valresultatet med en viss nykterhet. Jag tror att det handlar om att vi under förra året lärde oss att det kan hända stora politiska saker utan att det behöver påverka så mycket. Det finns en viss immunitet mot de politiska riskerna.
”Mjuk brexit bättre”
Han bedömer att den ekonomiska tillväxten i Asien, USA och övriga Europa blir fortsatt bra. Samtidigt konstaterar han också att det finns en stor osäkerhet kring den brittiska ekonomiska politiken, men att det försvagade stödet för May talar för en mjukare brexit.
– May vill ha en hård brexit men nu har sannolikheten för en mjuk brexit ökat eftersom hon har gjort ett dåligt val och måste förhandla, säger Bergqvist, och tillägger:
– En mjuk brexit tycker de flesta bör vara bättre.
Frustration
Frustrationen har redan varit stor över att förhandlingarna dragit ut på tiden. EU hade velat se Storbritannien åkalla utträdesparagrafen artikel 50 så snabbt som möjligt efter folkomröstningen i fjol somras, men fick vänta ända till slutet av mars i år.
Att själva förhandlingarna nu dröjer ytterligare riskerar att skapa tidspress. Tanken är att förhandlingarna ska vara klara under hösten 2018 för att hinna godkännas av alla senast den 29 mars 2019 då den tvåårsperiod som stipuleras i utträdesparagrafen löper ut.
”Vi vet ännu inte när förhandlingarna om brexit startar, men vi vet när de måste ta slut”, konstaterar EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk på Twitter.