Undersökningen gäller alla som i dag är pensionärer, mellan 67 och 81 år, där SCB har siffror på hur deras ekonomi utvecklats under 2000-talet fram till 2016. Enligt statistiken har 57 procent av pensionärerna högre ekonomisk standard nu än de hade vid millenieskiftet – alltså då de var i arbetsför ålder.
– De har fått reallöneökningar under de sista åren som yrkesverksamma, och många har inkomster från aktier, fonder eller bostadsaffärer. Dessutom minskar också utgifter för bostäder och barn ofta när man blir äldre. Så många har klart bättre standard även som pensionärer än de hade när de jobbade, säger Thomas Helgeson på SCB.
SCB:s siffror visar överlag att de flesta svenskar har fått det bättre mellan 1999 och 2016. Det gäller alltså även en majoritet av de som under den tidsperioden gått i pension.
Ensamstående kvinnor fått det sämre
Men många pensionärer – inte minst ensamstående kvinnor – lever fortfarande med mycket ansträngd ekonomi. SVT Nyheters undersökning bekräftar den bilden.
Samtidigt finns det ännu större grupper pensionärer som fått det bättre och har mer pengar att röra sig med.
SCB:s sätt att mäta köpkraft tar hänsyn till hushållets sammansättning. När barnen flyttar ut ökar köpkraften för hushållet. Lever man ensam får man lägre köpkraft än om man lever tillsammans och delar på två inkomster.
Bland nyblivna pensionärer mellan 67 och 69 år har 75 till 80 procent fått mer pengar att röra sig med under 2000-talet. Bland 77 till 78-åringar är det drygt 40 procent. Sen ökar siffran igen och för 80 till 81-åringar är det nästan hälften som har det bättre.
Skillnaderna ökar mellan fattiga och rika
Undersökningen visar också att förbättringen för pensionärer syns i alla inkomstgrupper. Tendensen är starkast för pensionärer med svag ekonomi samt de med påtagligt stark ekonomi. I mittengrupperna är andelen som fått det bättre något lägre.
Undersökningen visar också att skillnader mellan pensionärer ökar. De största vinnarna finns bland nyblivna pensionärer med hög inkomst. I den gruppen har många ökat sin köpkraft med över 50 procent.
I undersökningen ingår inte förmögenhet, eftersom sådan inte registreras offentligt i dag. Hans Heggemann som sammanställer en studie av svenskarnas ekonomi menar att för pensionärer som äger sin bostad kan ökningen av standard i praktiken vara betydligt större.
– Många som äger sin bostad har sett värdet på den öka med i vissa fall flera miljoner, det syns inte i dessa siffror. Det gör att skillnaden mellan rika och fattiga pensionärer egentligen ökat ännu mer.
Om undersökningen
- SCB har använt ett begrepp man kallar ”disponibel inkomst” som beskriver hushållens köpkraft. Då räknas alla inkomster: lön, pension, bidrag, samt inkomster från aktier, fonder eller bostadsförsäljningar. Skatter dras bort.
- För att fånga hushållets köpkraft rensar man bort inflationen och tar hänsyn till hushållets sammansättning.
- Ett hushåll utan barn får högre köpkraft enligt SCB:s definitioner, eftersom det finns färre att försörja, vilket kan bidra till att vissa pensionärer fått det bättre i undersökningen. Två pensionärer med två inkomster ger också ofta mer köpkraft än de som lever ensamma.
- I undersökningen ingår samtliga pensionärer som var 67-81 år undersökningsåret 2016, och som samtidigt fanns i registren för jämförelseåret 1999.
- Råmaterialet är hämtat från SCB större undersökning som kartlägger alla svenskars ekonomiska utveckling under 2000-talet.