Riksbanken anser inte att det är motiverat att ”just nu” försöka öka efterfrågan genom att sänka räntan när nedgången i ekonomin beror på införda restriktioner och människors oro för sjukdomsspridning.

Beslutet gäller från 29 april 2020.

– Det är väldigt svårt att veta var den här pandemin tar vägen. Därför är det omöjligt att säga hur djup den här nedgången blir, säger Riksbankens chef Stefan Ingves.

– Vi kommer oundvikligen se en djup nedgång i svensk ekonomi de närmaste månaderna. Det går väldigt fort.

Riksbanken utesluter dock inte att räntan kan sänkas senare ”om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd för att stimulera efterfrågan och stödja inflationsutvecklingen i återhämtningsfasen” enligt den penningpolitiska rapporten.

Krisscenarier

Riksbanken skissar på två olika scenarier.

I ett dystrare scenario bedömer Riksbanken att svensk BNP kan rasa med 9,7 procent och arbetslösheten öka till i genomsnitt 10,1 procent år 2020. Sedan fortsätter arbetslösheten upp till 10,4 procent 2021.

I ett annat scenario faller BNP med 6,9 procent 2020 och arbetslösheten stannar på runt 9 procent.

Enligt den tidigare prognosen i februari skulle reporäntan ligga kvar på 0 procent till och med slutet av 2022.

– Vi har kvar vår räntebana. Men den här räntebanan är kortare. Räntorna kommer sannolikt vara låga i överskådlig framtid. Men det utesluter inte sänkningar i framtiden, säger Stefan Ingves.

Förmånliga lån till banker

De senaste sju veckorna har Riksbankens direktion fattat beslut om att erbjuda bankerna lån på upp till 500 miljarder kronor för vidareutlåning till företag, och köpa värdepapper för upp till 300 miljarder kronor.

– Vi vill se till att det finns tillräckligt mycket pengar i systemet, säger Stefan Ingves.

Minusränta i fem år

Under perioden februari 2015 till januari 2020 var räntan negativ. I nästan tre år var räntan minus 0,5 procent, vilket var en historisk åtgärd.

Nästa penningpolitiska besked lämnas 1 juli 2020.